Kort testamente startar lång historisk resa

I dag utgör samhällsvetenskapen en oupplöslig del av det moderna samhällets konstruktion. Dess inflytande på politikens, mediernas och näringslivets områden har gjort att kartläggningen av människan som social varelse – direkt och indirekt – präglat vår världsbild. I sin avhandling Samhällets kartläggare skildrar Per Wisselgren samhällsvetenskapens framväxt i Sverige ur ett brett historiskt perspektiv.

Utgångspunkten är den enklast tänkbara: ett två sidor kort testamente. Utifrån detta historiska dokument vecklas en historia ut som tar läsaren med till 1830-talets sociala diskussioner, till sekelskiftets Tyskland och England och till 1900-talets framväxande välfärdssamhälle. Mot den bakgrunden visas hur det sociala kunskapsområdet successivt tog form, erhöll sin vetenskapliga legitimitet och nådde inflytande såväl inom som utanför akademins väggar.

I studiens centrum befinner sig den till synes oansenliga Lorénska stiftelsen. Vi får följa stiftelsens strävanden att uppfylla sitt övergripande syfte, att främja etablerandet av en svensk samhällsvetenskap. Men vi får också se vad som döljs bakom Lorénska stiftelsens formellt välvårdade yttre. Där möter oss ett intrikat spel bakom kulisserna, privatekonomiska bekymmer, släktskapsförbindelser och vänskapsrelationer, ett sprudlande socialt umgängesliv, tjänster  och gentjänster, fördomar, kärlek och makabra dödsfall, det vill säga en vetenskap som framlevs långt utanför laboratoriernas och seminarierummens slutna väggar. Men vi kommer också möta personer som brinner av engagemang för samhällets utsatta, som verkligen tror på en bättre morgondag och som är övertygade om att vetenskapen erbjuder ett viktigt steg på den vägen.

Per Wisselgren:
Samhällets kartläggare. Lorénska stiftelsen, den sociala frågan och samhällsvetenskapens formering 1830–1920
Institutionen för historiska studier, Umeå universitet
Disputation: 6 oktober 2000
Fakultetsopponent: professor Björn Wittrock, direktor vid SCASSS, Uppsala