”Kulturarv hotas när hembygdsrörelsen tappar medlemmar”

Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund. Foto: Olov Norin

Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund. Foto: Olov Norin

De senaste tjugo åren har Sveriges hembygdsförbund förlorat 50 000 medlemmar. När förbundet analyserar läget för 2023 ses utvecklingen som ett potentiellt hot mot landets lokala kulturarv.

– Om den negativa trenden fortsätter hotas på sikt det gemensamma minnet för många människor. Kunskap om vanligt folks historia riskerar helt enkelt att försvinna utan en aktiv hembygdsrörelse som under över hundra år axlat ansvaret, säger Jan Nordwall, generalsekreterare för Sveriges hembygdsförbund.

Jan Nordwall ser flera orsakerna till minskningen. Dels har viljan att stödja det ideella föreningslivet minskat generellt, dels är man mer mobil i dag jämfört med tidigare. Många som bor på landsbygden jobbar i en närliggande tätort och har därför mindre koppling till platsen. Även digitaliseringen kan ha bidragit genom att det är enkelt att utforska sin egen och bygdens historia hemma från sin dator.

Enligt en Novus-undersökning som hembygdsförbundet gjorde 2022 finns dock ett starkt intresse för kulturarv och att många uppskattar miljöer som bär på en historia. I undersökningen ansåg 9 av 10 att det är viktigt att engagera sig i det som händer på platsen där man bor. Runt 7 av 10 kunde tänka sig att engagera sig i arbete med lokalt kulturarv.

– Det här visar på att kulturarvet är en angelägenhet som gäller hela samhället, säger Nordwall.

(2024-04-04)

Se även Positiva siffror för hembygdsrörelsen (2023-03-29)