Kulturarvet hotat även i fredstid

Det svenska kulturarvet är hotat även i tider av fred – av exempelvis cyberattacker, desinformation och sabotage. Det visar en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

Författarna till rapporten ”Hoten mot kulturarven. En analys av aktörsdrivna hot mot kulturarv i Sverige” har valt en bred definition av kulturarv. Där ingår materiella objekt, arkiv och samlingar, byggnader, såväl som immateriella företeelser som språk, seder och traditioner. Den innefattar även digitalt kulturarv, vilket inkluderar både digitaliserat kulturarv och kulturarv som skapats digitalt.

– Vi hare delat in hoten i kategorierna fysisk förstörelse, stöld, cyberhot och påverkan. Vi har utgått från öppna källor och gjort intervjuer samt workshoppar med experter på olika typer av hot såväl som med aktörer inom kulturarvssektorn, säger Anna McWilliams, förste forskare på FOI.

McWilliams är tillsammans med analytikern Sofia Olsson författare till rapporten. Den är skriven på uppdrag av Riksantikvarieämbetet och riktar sig främst till aktörer med uppgift att förvalta kulturarv i Sverige.

– För många museer, bibliotek och arkiv innebär ansvaret att skydda och bevara kulturarv i samband med kris eller krig en betydande utmaning. Att få fram ett kunskapsunderlag anpassat för just deras arbete med riskanalyser och beredskapsplanering är ett sätt att stödja dem i detta, säger Eric Fugeläng, som är chef för Museiavdelningen på Riksantikvarieämbetet.

Rapporten beskriver inte exakt hur museum, arkiv eller andra kulturarvsinstitutioner ska skydda kulturarv.

– Institutionerna känner själva sina samlingar bäst. Därför är de också bäst lämpade att ta fram beredskapsplaner, för kris eller krig. Våra hotbildsbeskrivningar är snarare ett stöd för institutionernas planering som förhoppningsvis kan dämpa risken för negativa konsekvenser om något av hoten realiseras, säger Anna McWilliams.

Fysisk förstörelse
Ett väpnat angrepp skulle föra med sig fysisk förstörelse på ett begränsat eller större område, vilket också skulle påverka kulturarv. Detta är särskilt troligt om det finns militära mål i närheten. På ett liknande sätt har internationella exempel visat att terrororganisationer kan se kulturarv som legitima mål och därför förstöra dem. Sabotage från aktivistgrupper i syfte att dra uppmärksamhet till exempelvis klimatfrågor har blivit vanlig på senare tid. Verksamheter som förvaltar kulturarv behöver därför fundera över hur närområdet ser ut, vilka objekt som kan vara mest attraktiva att försöka sabotera eller förstöra för att väcka uppmärksamhet.

Stöld
En antagonist kan stjäla kulturarv av flera anledningar. Det kan handla om ekonomiska incitament, där kriminella grupper säljer exempelvis föremål av ädelmetaller eller konstverk på illegala marknader. Det kan även handla om kulturhistoriskt eller symboliskt värde, där fienden stjäl historiska objekt som inte passar deras världssyn. Kulturarvs värde kan förändras på grund av omvärldshändelser, till exempel har Filip Orliks ukrainska konstitution, en handskrift från 1710, som finns på det svenska Riksarkivet, fått mycket uppmärksamhet och även lånats ut till Ukraina.

Cyberhot
Kulturarvsinstitutioner behöver ha en beredskap mot cyberangrepp. Om till exempel all metadata som kopplar föremål i samlingar till informationen som finns om den förstörs, försvinner mycket kunskap. Det kan handla om var föremålen kommer ifrån, kontexten det återfunnits i eller analyser som tidigare gjorts av dem. Sedan är det viktigt att komma ihåg att digitaliseringen erbjuder möjligheter och ökar tillgången till många kulturarv. Under ett krig kanske ett museum stänger och flyttar sina föremål till en säker plats. Då kan en digital utställning av föremålen ske istället. Cyberhot inkluderar även många indirekta hot såsom cyberangrepp mot kritisk infrastruktur som kommer få negativa effekter även för kulturarv.

Påverkan
Eftersom kulturarv värdesätts av olika grupper kan det även bli ett mål eller ett verktyg för påverkanskampanjer och informationspåverkan. Exempelvis genom att sprida ett negativt narrativ eller desinformation. Syftet kan vara att skapa oro eller driva på en polarisering i samhället. Därför bör svenska kulturarvsinstitutioner säkerställa att de har god kunskap om sina egna samlingar för att bättre förstå hur en antagonist kan utnyttja dessa för att exempelvis piska upp en negativ stämning hos en specifik grupp.

Rapporten ”Hoten mot kulturarven. En analys av aktörsdrivna hot mot kulturarv i Sverige” finns i sin helhet på Totalförsvarets forskningsinstituts hemsida.

(2024-01-31)

Se även Riksantikvarieämbetet vill leda nationellt kulturskyddsråd (2023-08-17)