Kvinnors sociala relationer i en tidigmodern stad

Vilka typer av sociala relationer var kvinnor i en tidigmodern stad inblandad i? Vilka personer bjöd man in som dopfaddrar till sina barn? Vilka var man skyldig pengar? Vilka grälade och slogs man med? Hur skilde sig kvinnors sociala relationsmönster från mäns? Hur skilde sig kvinnors relationsmönster åt beroende på deras sociala ställning, ålder och civilstånd?

I sin avhandling, som behandlar Helsingborg under tiden från 1680 till 1709 försöker Solveig Fagerlund få svar på dessa frågor. Vi får möta hustrur, änkor och döttrar till hantverkare, soldater och stadstjänare. Många av dem försörjde sig genom mångleri, någon med handel i större skala. Vi får även möta kvinnor ur stadens högre sociala skikt samt männen i staden. Vi möter kvinnorna och männen i kyrkan, på gator och torg, i hemmen, vid tullbryggan, på båten till Helsingör och i rättssalen, i alla de vardagliga situationer där de deras möten med andra lämnat spår efter sig i källorna.

Då avhandlingen främst ställer frågor om kvinnor är genus, de socialt betingade skillnaderna mellan män och kvinnor, ett centralt begrepp och kvinnors underordnade ställning är en viktig bakgrundsfaktor för undersökningen. Avslutningsvis diskuteras också avhandlingens resultat utifrån ett specifikt genusperspektiv.

Genom en kvantitativ nätverksanalys av olika typer av relationer har en stor del av den sociala strukturen kunnat rekonstrueras. Genom en mer kvalitativt inriktad analys av en del individers sociala nätverk belyses nätverkens funktion och förändring över tid.

I avhandlingen undersöks tre olika typer av relationer; de ritualiserade sociala banden mellan föräldrar och dopfaddrar, ekonomiska band såsom handels- och kreditrelationer samt slutligen konfliktfyllda relationer som de yttrar sig i våld och okvädande. De källor som använts är främst domboksprotokoll, kyrkoböcker, mantals- och taxeringslängder samt tulljournaler.

Studiet av dopfadderrelationerna visar att män och kvinnor spelade olika roller vid barndop. Kvinnor ur de högre samhällsskikten spelade en viktig roll i befästandet av sociala band mellan hög och låg, medan män framför allt bekräftade sociala band mellan likar.

Avhandlingen visar vilka roller kvinnor ur olika sociala skikt spelade i handels- och kreditrelationer. En diskussion förs om hur olika typer av sociala nätverk kunde vara till fördel i dessa sammanhang. Undersökningen av våld- och okvädesmål visar hur mäns och kvinnors konfliktmönster skilde sig från varandra. Ärans olika dimensioner för män och kvinnor analyseras och innebörden och konsekvenserna av konflikterna för enskilda individer belyses. I de kvinnoöden som lyfts fram visas hur de olika typerna av relationer flätas samman.

Solveig Fagerlund:
Handel och vandel. Vardagslivets sociala struktur ur ett kvinnoperspektiv. Helsingborg ca 1680–1709
Historiska institutionen, Lunds universitet
Disputation: 28 september 2002
Opponent: Åsa Karlsson Sjögren, Umeå universitet