Låt hundra blommor blomma

Röhsska museet
18 november 2023 – 15 september 2024

Bildvävnaden ”Att leva på 1900-talet”, Elsa Pärs-Berglund 1981. Foto: Ina Marie Winther Åshaug

Den svenska, banbrytande textilkonstnären Elsa Pärs-Berglund gestaltade samtidens brännande frågor i sina uttrycksfulla vävar. I utställningen Låt hundra blommor blomma utforskas hennes konstnärskap i nära dialog med vår tid.

– Det fina hantverk och de lysande berättelser som Elsa Pärs-Berglund skapade för flera decennier sedan kännetecknas av en ständig relevans för den tid vi lever i nu, vilket bekräftar hennes plats inom svensk textilkonst. Hennes praktik är i spännande dialog med kvinnliga textilkonstnärer verksamma idag, säger museichefen Nina Due.

Pärs-Berglund (1920–2005) var en för sin tid normbrytande textilkonstnär, både genom sina politiska motiv och genom sitt experimentella förhållningssätt till vävning. Hennes arbete präglades av ett starkt samhällsengagemang och hon kallades i sin samtid ”den radikala väverskan på Hisingen”. Genom sina färgstarka bildvävar skildrade hon den politiska kampen med satir och humor under 1970- och tidigt 1980-tal. Teman som miljö, fred, upprustning och människors lika värde genomsyrar hennes verk.

Utställningen skildrar Pärs-Berglunds konstnärliga utveckling genom olika perioder av hennes karriär. Från hennes tidiga gobelängvävar, inspirerade av Göteborgskolorismens lysande färgfält och intuitiva former, till övergången till den tekniskt krävande damastväven där djur- och naturmotiv tog plats på hennes vävar.

– I utställningen undersöks olika former av motstånd som svar på sin samtids kriser, men också vävning som uttryck för hopp och förändring. Därför är det intressant att sätta Elsa Pärs-Berglund i dialog med de två samtida konstnärerna Shabnam Faraee och Josefin Gäfvert, som på olika sätt relaterar till Pärs-Berglunds centrala teman i vår tid, säger Olivia Berkowicz, intendent för utställningar.

Shabnam Faraees handknutna matta, ”Sju sorters blommor”, är en hyllning till det svenska landskapets biologiska mångfald och en resa genom anrika hantverkstraditioner från Iran, som knyter an till Pärs-Berglunds senare verk. Josefin Gäfvert experimenterar precis som Pärs-Berglund med vävkonsten och dess särart som estetiskt uttryck, och möter bilden av den historiska 1970-tals väverskan med stor humor.