När guldet blev till järn

Brukspatronen Jean Bedoire har lämnat bestående spår efter sig som en av det sena 1700-talets mer framstående bruksägare, trots att en av landets största förmögenheter gick honom ur händerna. Han var en betydande kraft vid bygget av Strömsholms kanal och som exploatör av de lappländska malmfälten. Hans ättling Fredric Bedoire har skrivit hans biografi.

Brukspatronen Jean Bedoire var en av 1700-talets mer framträdande storföretagare. Han ärvde en osannolik förmögenhet som till största delen gick upp i rök i tidens finanskriser. Tjugo år gammal lämnade han Stockholms fina kretsar för att ägna sitt liv åt järnhantering i Bergslagen. Hans unga hustru dog när hon födde deras första barn. Framtiden förändrades när han tog steget att gifta om sig med sin dotters unga amma, en duglig kvinna som skötte det stora hushållet och blev mor till åtta barn.

Framgångar och motgångar växlade. Ständigt verksam drev han på bygget av Strömsholms kanal, var med om att exploatera lappmarkerna samt ledde det stora vallonbruket Gysinge. I sin ungdom hade han stött Gustav III vid statsvälvningen 1772, men som man av upplysningsandan tog han senare avstånd från kungens maktpolitik.

Hur var han egentligen, han som på gamla dagar beskrivs som en elak liten gubbe som skrämde sina barnbarn? Ekonomisk historia vävs samman med det personliga ödet.

Fredric Bedoire är professor i arkitekturhistoria vid Kungliga Konsthögskolan och hedersledamot av Konstakademien. Han har skrivit en rad böcker i arkitektur- och kulturhistoriska ämnen, bland annat  Guldålder. Slott och politik i 1600-talets Sverige och Stockholms byggnader. Arkitektur och stadsbild.

Fredric Bedoire:
När guldet blev till järn. Brukspatronen Jean Bedoire
Atlantis
Utkom 2012