Svenska museer larmar om urholkad ekonomi

Riksförbundet Sveriges Museer släpper en rapport om svenska museers ekonomi. Museicheferna oroar sig för framtidens samlingar och för kompetenstapp. Samtidigt ser man stora möjligheter att verka positivt i sina lokalsamhällen och nationellt.

– Den bild som framträder av hur den långsiktiga urholkningen av museernas ekonomier kan komma att falla ut är inte smickrande för Sverige. Bristen på satsningar slår inte bara hårt mot vår samtid, den drabbar också framtidens museer, säger Gunnar Ardelius, generalsekreterare på Sveriges Museer.

Rapporten ”Museerna och kapitalet” bygger på svar från 101 museichefer, varav fler än hälften (57 procent) säger att museerna har ett sämre ekonomiskt läge än året innan. En tredjedel anger att det ekonomiska läget är likvärdigt med fjolåret. Det innebär att verksamhet skärs ned då kostnaderna ökar.

– Samtidigt som lågkonjunkturen drabbar oss alla tar museerna ansvar för sin allt viktigare roll i samhället och söker nya lösningar, exempelvis solcellsparker som skapar hållbarhet och oberoende av elpriser. Men basverksamheten är underfinansierad och här behöver politiken ta ansvar, säger Ardelius.

Röster från några av Sveriges museichefer:
”Vi har nått en tipping point när det inte ens går att halta sig fram längre. Delar av verksamheten läggs i malpåse.”
”Kostnader har stigit fem gånger mer än vad anslagen ökar.”
”Utarmningens effekter är att museilagen inte kan följas. Varken skötsel, vård, underhåll eller förmedling av konsten kan genomföras på ett adekvat sätt.”

Rapporten ”Museerna och kapitalet. Läget i landet enligt 101 museichefer” kan läsas i sin helhet här.

(2023-02-08)

Se även Pressat ekonomiskt läge på landets museer (2022-02-06)