Sverige vid avgrunden 1808–1814

Hur kunde det gå så illa? Sverige hade på mindre än tjugo år glidit ned mot en avgrund. Teaterkungen Gustav III hade mördats, en förmyndarregering hade tillsatts på grundval av ett förfalskat testamente, och en ung och oerfaren regent, Gustav IV Adolf, tagit över styret som enväldig konung. Landet hade under åren 1807– 08 överfallits av Frankrike, Ryssland och Danmark i förening, och förlorat såväl Pommern som Finland. Våren 1809 avsattes Gustav IV Adolf, en ny författning antogs, ryska trupper landsteg i Grisslehamn och Umeå och en slagrörd åldring, Karl XIII, hyllades som landets nye kung. Därefter valde riksdagen fiendens överbefälhavare i Norge, Karl August, till ny tronföljare, men denne avled redan 1810 under mystiska omständigheter. Sverige hade nått botten. Roderlöst drev statsskeppet mot sin undergång.

I sin nya bok Sverige vid avgrunden. 1808–1814 skildrar Dag Sebastian Ahlander ett stycke svensk historia som sällan skildrats som en helhet. Förlusten av en finska rikshalvan, framväxten av ett nytt kungahus och ett nytt utrikespolitiskt fokus mot Norge. Det är en utveckling som leder bort från en gamla stormaktens världsuppfattning mot någonting nytt, mot det som det som skulle komma att bli vår tids Sverige.

Hela perioden 1808–1814, såväl sönderfallet som återhämtningen, har sällan eller aldrig behandlats i ett sammanhang. Man har koncentrerat sig på själva statsvälvningen och den nya författningen våren 1809, men inte på Sveriges spektakulära återfödelse under åren 1813–14.

När läget var som mörkast i augusti 1810 valde Sveriges riksdag under uppseendeväckande slappa och slumpmässiga former ännu en okänd tronföljare, denna gång den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte, revolutionär, republikan, jakobin, marskalk och prins av Ponte Corvo. Valet blev ett lyckokast för landet.

Ensam bland handfallna svenskar, griper således fransmannen Bernadotte fullständigt oväntat in i vår historia och styr upp Sverige, från internationell slagpåse till en av segrarmakterna i slutstriderna mot Napoleon. Vald av riksdagen med det underförstådda uppdraget att återta Finland, förenar kronprins Karl Johan 1814 Norge med Sverige i en union som innebar, att vi aldrig mer behövde frukta militära anfall av arvfienden Danmark i väster. Med ett nytt gott förhållande till Ryssland lade sig freden också över vår gräns i öster. En ny tid tog sin början.

Sverige vid avgrunden. 1808–1814 följer genom sina kapitel kronologiskt en utveckling som ledde fram till brottet mellan Sverige och Finland samt formandet av det nya kungahuset. Texten har formen av en resonerande studie, kanske en diplomatisk rapportering.

Dag Sebastian Ahlander är pensionerad generalkonsul och ambassadör samt författare. Han har tidigare bland annat skrivit biografin Gustaf Mannerheim.

Dag Sebastian Ahlander:
Sverige vid avgrunden 1808–1814
Historiska Media
Utkom 2019

Nominerad till Årets bok om svensk historia.