Thielska Galleriet har köpt tillbaka sina byggnader
Thielska Galleriet. Foto: Arild Vågen (Wikimedia Commons CC BY-SA 4.0)
Den 1 november återtog Stiftelsen Thielska Galleriet ägandet av museibyggnaderna på Blockhusudden, längst ut på Djurgården. Säljaren är Statens fastighetsverk som förvaltat jugendpalatset med tillhörande annex sedan 1982 då byggnaderna, i strid med stiftelsens stadgar, skänktes till staten.
– Det känns fantastiskt att vi nu äntligen är i hamn och kan förvalta byggnaderna i enlighet med stadgarnas ändamålsparagraf. Det är väl heller ingen hemlighet att fastighetsverkets hyra varit betungande, vilket begränsat möjligheterna att satsa på verksamhetens innehåll, säger Peter Egardt, som drivit frågan om ett återköp sedan han 2013 utsågs till styrelseordförande för Stiftelsen Thielska Galleriet.
Affären har möjliggjorts genom en donation på 25 miljoner kronor från en privatperson som önskar vara anonym. Köpeskillingen på 6,8 miljoner kronor motsvarar det bokförda värdet, det vill säga i stora drag de investeringar fastighetsverket lagt ner. För att återköpet skulle gå igenom krävde regeringen också att en fond på minst 17 miljoner skulle bildas för att säkra skötsel och långsiktigt underhåll av de kulturhistoriskt värdefulla byggnaderna.
– Thielska Galleriet är en helhetsmiljö vars arkitektur är skapad specifikt för den enastående samlingen av nordisk konst från förra sekelskiftet. Därför känns det väldigt roligt och naturligt att nu även få rå om byggnaderna. Galleriets resurser är relativt knappa och den generösa donationen ger en trygghet och möjlighet att både vårda byggnadsminnet och driva en museiverksamhet med ännu högre ambitionsnivå, säger museichef Åsa Cavalli-Björkman.
Thielska Galleriet ritades av stjärnarkitekten Ferdinand Boberg och uppfördes 1904–1907 som en kombinerad galleribostad för konstsamlarparet, den förmögne bankiren Ernest Thiel (1859–1947) och hans andra hustru Signe Maria Thiel (1869–1915). Thielska Galleriet blev under några år en dynamisk scen för tidens mest tongivande konstnärer, författare och skådespelare. Våghalsiga affärer ledde dock till att Ernest Thiel förlorade större delen av sin förmögenhet. I december 1924 förvärvade staten konstsamlingen och villan genom ett penninglotteri. Ett par veckor senare, den 7 januari 1925, öppnade Thielska Galleriet som offentligt museum i form av en statlig stiftelse.
Vid sidan av samlingen med målningar av bland andra Carl Larsson, Anders Zorn, Bruno Liljefors och Edvard Munch arrangeras tillfälliga utställningar och programverksamhet som fördjupar kunskapen och kastar nytt ljus på konsten och den tidsenliga miljön. Huvudbyggnaden inrymmer både café och museibutik. I annexet finns arbetsplatser och flera mötesrum för uthyrning. Muren omsluter en skulpturpark med verk av bland andra Auguste Rodin, Johan Tobias Sergel och Gustav Vigeland.
(2021-11-02)
Se även Thielska Galleriet kan köpa tillbaka byggnaderna (2020-07-06)
