Tidigmesolitisk strandboplats funnen i norra Skåne

Gamla tiders lämningar kan vara väl dolda. Det fick UV Syds arkeologer erfara under senhösten år 2000 när man var ute mellan Örkelljunga och Skånes Fagerhult, nära Smålandsgränsen. Här ska E4:an bli en ny motorväg och den ska dras fram bland annat i gamla våtmarker. Man ägnade sig nyligen åt en arkeologisk utredning. Det innebär att man kontrollerar om det finns arkeologiska spår av mänsklig aktivitet. På en sådan plats, Järingsholm, som ligger öster om Skånes Värsjö, fann man ålderdomliga lämningar.

Det var främst i schakt och provrutor på fast mark som arkeologerna Per Lagerås och Thomas Andersson fann olika sorters flintredskap: en kärnyxa, två skrapor och en hel del spån, mikrospån och avslag. För att vara i en trakt där naturflinta saknas, får nog flintmaterialet ses som tämligen rikt.

Skälet till att arkeologerna grävde just här var att det rörde sig om ett bra boplatsläge, i synnerhet med tanke på hur det såg ut under mesolitikum. Dessutom hade man borrat i torven efter lager som kunde knytas samman med mänskliga aktiviteter.

I torvmarkens kant, nära stranden, påträffades ett par flintavslag under torven. Längre ut i torvmarken grävdes två djupschakt med kassun. I ett av dessa hittade man två bearbetade träföremål. Det ena är fint bearbetat, snedspetsat i bägge ändar och har grupper och rader av små skärmärken på ytan. Det andra är en grovt spetsad, lite tjockare käpp, troligen av hassel.

Föremålen låg i gyttja, 3,2 meter under markytan. Utifrån tidigare kol14-dateringar vet man att denna gyttja avsatts i botten av en sjö. Under mesolitikums slut slammade sjön gradvis igen och övergick slutligen i kärrmark.

Vid Järingsholm finns alltså spår av en tidigmesolitisk strandboplats som har ett hyggligt flintmaterial, och som dessutom har välbevarade föremål av organiskt material i de anslutande gyttjelagren. Nu funderar UV Syds arkeloger vidare på hur denna och alla andra platser i E4-projektet ska hanteras i framtiden.

(2001-06-14)