Trädens årsringar avslöjar varmaste klimatet på 1200 år
Forskarna använde prover från döda träd som bevarats i fjällsjöar. Foto: Håkan Grudd
En ny tidsserie baserad på trädens årsringar visar att de senaste decenniernas temperaturer är avsevärt varmare än under någon annan period under de gångna 1 200 åren. Det rapporterar forskare från Göteborgs universitet i den vetenskapliga tidskriften Nature.
Genom medeltiden och århundradena som följde har klimatet varierat betydligt. Då inträffade inte bara ”lilla istiden”, utan också dess motsats: ”den medeltida värmeperioden”, under vilken det kan ha varit ovanligt varmt. Den varmare perioden kan tydligt ses i rekonstruerade temperaturer baserade på trädens årsringar. Dessa rekonstruerade medeltida temperaturer framställs ofta som högre än dagens temperaturer, trots att det inte finns någon känd fysisk förklaring till en sådan exceptionell medeltida värme. Klimatmodeller visar i stället bara måttligt varma temperaturer för den medeltida värmeperioden.
Ihop med ett internationellt team, har forskare från Göteborgs universitet nu använt en ny metod för att mäta och tolka trädens årsringar. Den visar att värmeperioden under medeltiden kan ha överskattats i tidigare studier.
– Tidigare rekonstruktioner är baserade på bredden eller tätheten på trädets årsringar. Båda är väldigt beroende av temperatur, men ibland spelar andra faktorer roll för hur bred eller tät en årsring i trädet blir, säger Kristina Seftigen, forskare i dendrokronologi vid Göteborgs universitet.
Tillsammans med forskare från det schweiziska federala forskningsinstitutet, WSL, har Kristina Seftigen skapat en ny rekonstruktion med hjälp av trädens årsringar, baserad på en särskilt exakt metod för att uttyda temperaturinformation från träd. De nya resultaten stämmer bättre överens med klimatmodellerna och visar att den medeltida värmeperioden var svalare än man tidigare trott. Åtminstone i Skandinavien, där de studerade träden har vuxit.
Forskarna drar därför slutsatsen att dagens uppvärmning troligen ligger utanför intervallet för naturliga temperatursvängningar under de senaste 1 200 åren.
I studien använde forskarna en ny metod för att mäta cellväggstjockleken på cellerna i årsringarna.
– Varje enskild cell i varje årsring registrerar klimatinformation från tiden då den bildades. Genom att analysera hundratals, ibland tusentals celler per ring, kan vi få väldigt bra information om klimatet, säger WSL-forskaren Jesper Björklund.
För den nya tidsserien mätte forskarna cellväggarna hos 50 miljoner celler. Dessa kommer från 188 levande och bevarade döda tallar från Sverige och Finland, vars årsringar tillsammans täcker en period av 1 170 år. Utifrån dessa mätningar rekonstruerade forskarna sedan sommartemperaturerna i Skandinavien och jämförde dem både med modellsimuleringar av det regionala klimatet och med tidigare rekonstruktioner baserade på årsringarnas täthet.
Studien visar att temperaturerna i klimatmodellerna och den nya tidsserien från årsringarna stämmer väl överens.
– Det betyder att det nu finns två oberoende redogörelser för det regionala klimatet som ger bevis för att den medeltida fasen inte var så varm som vi tidigare trott. I stället visar båda att den nuvarande uppvärmningen är oöverträffad, åtminstone under det senaste årtusendet. Det visar tydligt växthusgasutsläppens viktiga roll för de skandinaviska temperaturvariationerna, säger Jesper Björklund.
(2023-08-13)
