Tre försvarshistoriska kulturarv blir statliga byggnadsminnen

12 cm tornautomatpjäs m/70 på ERSTA-batteriet. Foto: Holger.Ellgaard (Wikimedia Commons CC BY-SA 3.0)

12 cm tornautomatpjäs m/70 på ERSTA-batteriet. Foto: Holger.Ellgaard (Wikimedia Commons CC BY-SA 3.0)

Regeringen har i dag förklarat tre försvars- och beredskapsanläggningar som statliga byggnadsminnen. De tre anläggningarna är ERSTA-batteriet i Nynäshamn, Oscar II:s fort i Göteborg och Tingstäde skans 1 på Gotland.

– Äldre försvars- och beredskapsanläggningar är en del av vårt kulturarv. De bär berättelser om Sveriges försvar i sak och samhällets utveckling i stort. Vi vill säkerställa att ett antal av dessa anläggningar bevaras för eftervärlden, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Frågan om en byggnad ska förklaras för statligt byggnadsminne prövas av regeringen efter en framställning från Riksantikvarieämbetet. När en byggnad har förklarats för statligt byggnadsminne ska Riksantikvarieämbetet genom skyddsbestämmelser ange på vilket sätt byggnadsminnet ska vårdas och underhållas och i vilka avseenden det inte får ändras. De statliga byggnadsminnena förvaltas av flera olika myndigheter. Tillsynsansvaret ligger hos Riksantikvarieämbetet.

ERSTA-batteriet i Nynäshamns kommun vittnar om hur Sveriges och Stockholms kustförsvar var organiserat under kalla krigets dagar. Det byggdes 1972 – 1983 och bestod av tre kustartilleripjäser av modellen ERSTA (12/70). De bevarade intakta miljöerna visar på hur anläggningen var organiserad och hur den fungerade.

Oscar II:s fort byggdes 1899-1907 vid Göta älvs mynning för att skydda Göteborgs flottbas och skulle ingå i det nya fästningssystemet Älvsborgs fästning. Anläggningen är i stort sett välbevarad och med ett mycket stort kulturhistoriskt värde.

Tingstäde skans 1, byggd mellan 1903 och 1912, har välbevarad äldre inredning och teknisk utrustning som berättar om anläggningens användning som förrådsplats och försvar av Gotlands största mobiliseringsplats.

(2018-03-15)