Vart tredje länsmuseum drar ner på personal

Onsjöstugan på Kulturen i Lund. Foto: Kulturen

Det väntas bli neddragningar och nedskärningar på flera av Sveriges länsmuseer nästa år.

– Vi sänder nu ut ett sista nödrop till staten och regionerna innan deras budgetarbete avslutas. Säkerställs inte grundfinansieringen står länsmuseerna inför ett mycket allvarligt läge, säger Jonas Hellberg (S), ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd.

– Förutom uppsägningar riskerar museernas samlingar av historiska föremål och byggnader inte få den vård och det skydd som krävs. Jag överdriver inte om jag påstår att vårt kulturarv på många håll hotas att bli förstört för kommande generationer, säger Hellberg (S).

Länsmuseernas samarbetsråd, som är Länsmuseernas nationella branschorganisation, har gjort en undersökning bland sina medlemsmuseer om deras ekonomiska situation inför det kommande året. Resultatet är dystert. Sverige länsmuseer har enligt Myndigheten för kulturanalys tvingats att säga upp nästan var tionde anställd under perioden 2003 till 2017. Enligt Länsmuseernas nya undersökning kommer situationen försämras ytterligare under 2020.

Mer än var tredje länsmuseum kommer att minska antalet medarbetare under nästa år. Detta gäller exempelvis för Länsmuseet i Gävleborg och Kulturen i Lund. Flera länsmuseer uppger att de inte länge tillsätter vikarier vid exempelvis tjänstledigheter, att pensionsavgångar inte ersätts med nyanställda och att tidsbegränsade anställningar inte förlängs.

– Länens museichefer vittnar om återkommande neddragningar och en kraftig underbemanning. Någon förbättring tycks inte stå för dörren. Tvärtom riskerar flera museer att stå inför ytterligare neddragningar i framtiden. Museernas roll som viktiga kunskapsinstitutioner såväl i museilagens som i allmänhetens mening, äventyras därmed. Det är mycket oroande, säger Inga Göransson (C), vice ordförande i Länsmuseernas samarbetsråd och tillägger att viktig kompetens nu kommer att gå förlorad.

Förutom uppsägningar blir det besparingar i själva grundverksamheten. På Kalmar läns museum blir det exempelvis färre tillfälliga utställningar under nästa år, Upplandsmuseet kommer att utreda möjligheten till att återinföra entré för att på så sätt kunna bekosta nya utställningar och i Kristianstad ser museet över möjligheten att börja gallra i sina samlingar som museet inte längre klarar av att underhålla.

Ännu värre ser det ut för Kulturen i Lund. Där planerar museet att upphöra med allt icke akut byggnadsunderhåll för dess cirka 60 kulturhistoriska byggnader. Västergötlands museum har en liknande situation: Underhållet av våra kulturhistoriska byggnader är kraftigt eftersatt, Kråks herrgård, Götalaflyglarna och de 25 husen i Fornbyn. Kostnaderna för att åtgärda bara det nödvändiga uppgår till mångmiljonbelopp. På Gotland kommer konstmuseet att stängas i början av november eftersom länsmuseet inte har resurser med de klimatanpassningar som krävs.

Länsmuseernas samarbetsråd anser att det krävs en tydligare strategi från statens sida för de regionala museerna. Myndigheten för kulturanalys borde få i uppdrag att analysera länsmuseernas situation och framtidsutsikter. Ur ett regionalpolitiskt perspektiv är det även rimligt att alla landets länsmuseer ges ett ekonomiskt stöd för att på samma sätt som de statliga museerna införa fri entré eller på annat sätt arbeta för att nå grupper som sällan eller aldrig går på museer. Länsmuseerna har unika förutsättningar att nå hela befolkningen och därmed tillgängliggöra kunskaper och kulturarv i hela landet.

Länsmuseerna föreslår också att Kulturrådet får i uppdrag att snarast utarbeta en strategi och en finansiell plan för den regionala konst- och kulturhistorien. Länsmuseerna vill framåt kunna
fokusera på sitt huvuduppdrag.

(2019-09-11)