Vasamuseet fyller tio år

Den 15 juni 1990 invigde kungen det nya Vasamuseet. Skeppet hade dammats av efter byggtiden. Fem stora utställningar var klara i sista stund och vasaguiderna i röda jackor var laddade med kunskap om Vasa. Men ingen kunde ana den invasion som väntade. Efter 75 dagar hade en halv miljon människor kommit till museet.

De tio åren som följt har präglats av aktivitet kring det gamla regalvraket. Vasa har riggats inför publiken. Allteftersom hon fick tillbaka masterna förvandlades hon långsamt till ett skepp och fyllde upp museet nästan ända till taket, mer än 20 meter ovan däck.

Vasamuseet har fått utmärkelser, som svensk turistattraktion, som museum och som arkitektoniskt mästerverk. Museets arkitektur saknar fortfarande motstycke med sina asymmetriska former. Husets inre bjuder både på undanskymda vrår och stora ytor. Trägolven, av furor vuxna långt upp i norr, har hållt väl under de miljontals fötter som vandrat runt skeppet. Det böljande koppartaket, troligen Sveriges största till ytan med sina 12000 kvadratmeter, börjar ärga. Museets omgivningar blir lummigare och här frodas också en trädgård som inspirerats av det tidiga 1600-talet.

Statsmän såväl som turister i mängder har förundrats över skeppets öde. Under de tio åren har andelen utländska turister ökat stadigt. Men kanske har museet främst varit barnens, med ett stort skepp från förr i tiden, spännande skuggor och en säregen lukt. I tio somrar visade sommarlovsutställningar hur barnen fantiserat om Vasa.

På kvällarna, när den siste turisten lämnat museet, har skeppshallen förvandlats. Med skeppet som speciell bakgrund har operor framförts, konserter klingat och banketter avnjutits. Här har nobelprisvinnande snillen spekulerat, kungen firat 50-årsdag och melodifestivalartister druckit cocktail.

Men egentligen är ju skeppet mörkaste allvar. Under de senaste åren har Vasas öde jämförts med JAS-olyckan över Långholmen och med Estonias olyckliga undergång. Vasa var byggd för krig och blev en dödsfälla för ett 50-tal människor den där söndagen den 10 augusti 1628. I utställningarna finns deras personliga ägodelar.

Pågående forskning i Vasas ”kölvatten” är jakten på skeppets ursprungliga färger och undersökningen av båtmaterialet. Under hösten kommer museets timmermän att bygga en rekonstruktion av vad som troligen var Vasas minsta skeppsbåt. Jubileumsåret 2000 på Vasamuseet avslutas med en resa tillbaka till Sverige av år 1628 när utställningen Vasas tid öppnar i november.

(2000-06-01)