I händelse av ett angrepp mot Sverige under kalla kriget var det attackflygets roll att slå ut fienden. Motanfallet skulle ledas från en hemlig militär ledningsplats belägen söder om Skara. Ledningsplatsen är nu åter aktuell när arkeologer från Göteborgs universitet under två veckor gör undersökningar och uppmätningar på platsen.
Första flygeskadern, E1, även kallad ÖB:s klubba, var under kalla kriget en av de viktigaste funktionerna i Sveriges ambition att förhindra ett angrepp från främmande makt. Eskadern samlade det svenska toppmoderna attackflyget som hade som primär uppgift att tidigt slå ut en annalkande invasionsflotta. I händelse av konflikt leddes attackflyget från ledningsplats Björn, belägen 13 kilometer söder om Skara.
Rörskyddsrum från andra världskriget.
Foto: Göteborgs universitet. |
– Kalla kriget har studerats av många akademiker genom åren. Som arkeologer är vi särskilt intresserade av de materiella lämningarna och spåren, säger forskaren Tony Axelsson som leder utgrävningarna tillsammans med kollegan Maria Persson, bägge från Göteborgs universitet.
Det kalla kriget påverkade både landskap och människor under lång tid, även i Sverige, och dessa avtryck kan studeras arkeologiskt. Platsen som nu undersöks har en spännande historia med många tidsskikt. De materiella lämningarna från militär aktivitet går tillbaka till andra världskriget, då det hemliga Fält 7 var lokaliserat dit. 1959 byggdes baracker och byggnader om till en för tiden modern ledningsanläggning för det svenska attackflyget.
Ingång till rörskyddsrummet.
Foto: Göteborgs universitet. |
− Anläggningen var topphemlig men avslöjades av spionen Stig Wennerström i början av sextiotalet, säger Maria Persson. Efter avslöjandet kom anläggningen att användas som utbildnings- och övningsplats fram till att Eskadern avvecklades 1995.
Forskarna är också intresserade av hur minnesprocesser och kulturarv skapas. Vad visste de som bodde i närheten av anläggningen? Vilka berättelser cirkulerar i trakten?
− Kalla kriget var en spännande och viktig period i svensk historia då det investerades stora summor i försvaret. De materiella lämningarna från den här tiden försvinner i allt snabbare takt och en annan fråga inom projektet är varför museer och myndigheter har svårt att fånga upp det stora intresse som finns för kalla kriget, säger Tony Axelsson.
– Våra studenter håller nu på med kartering och arkeologisk undersökning, säger Maria Persson. Vi har bland annat påträffat två tidigare okända skyddsrum från andra världskriget.
