Åren 1910-1935 år den period då Sverige moderniseras. Städerna växer och förändras och nya impulser sipprar in utifrån. Det är en tid av debatt, kritik och omvärdering.

Några svenska arkitekters mest beundrade och internationellt mest uppmärksamma de verk skapas av arkitekter som Gunnar Asplund, Ragnar Östberg, Anders Tengbom och Carl Bergsten. Stockholms- utställningen 1930 väcker stor uppmärksamhet. Funktionalismen slår igenom.

Hur tänkte då de som formade den moderna staden? Efter ett första skede av intensiv omvandling inträder en tid av eftertanke och sökande då man brottas med alla de nya frågor som modernismen väckt. Skall arkitekturen spegla kontinuitet eller förändring? Skall den anknyta till det lokala eller det internationella?

Hur undgår nya former att snabbt föråldras? Tidens arkitekter och debattörer vacklar mellan tradition och modernitet, mellan tillbakablick och krav på förnyelse. En vacklan som påminner mycket om vår egen tids.

Den moderna staden tar form är en fortsättning och fördjupning av den uppmärksammade boken Den moderna stadens födelse. Det är ett stort, rikt illustrerat verk som förklarar samspelet mellan arkitekturdebatt, stadsplanering och samhällsutveckling under 1900-talets första decennier. Gunnar Asplund, Ragnar Östberg, Anders Tengbom och Carl Bergsten är några av våra mest betydelsefulla arkitekter.

Eva Eriksson visar hur tidsandan kom till uttryck i deras verk. Vi får läsa om pionjärprojekt inom byggande och stadsplanering. I Stockholm handlar det t.ex. om Stadsbiblioteket vid Sveavägen, Skogskyrkogården och Kungsgatan. Dessutom beskrivs intressanta exempel på tidig modernism i ett brett urval svenska städer.

Eva Eriksson är arkitekturhistoriker och skribent. 1990 gav hon ut boken Den moderna stadens födelse.

Eva Eriksson:
Den moderna staden tar form. Arkitektur och debatt 1910-1935
Ordfront
522 sidor, inbunden, illustrerad
Utkom i januari 2001.