Nybyggda medeltidskyrkan i Södra Råda invigs

Foto: Mimmi Göllas

Till helgen invigs Södra Råda kyrka i Värmland. Återuppbyggnaden av den nedbrunna kulturskatten har bedrivits som ett forskningsprojekt vid Göteborgs universitet för att praktiskt lära sig hur en kyrka byggdes på 1300-talet.

– Vi har lärt oss massor. Antaganden om arbetssätt har prövats, men ofta har oväntade problem uppstått. På så vis har vi utvecklat metoder som kanske bättre liknar de ursprungliga, säger forskningsledaren Gunnar Almevik.

Den lilla timmerskyrkan i Södra Råda i Gullspångs kommun byggdes för ungefär 700 år sedan. I koret fanns fantastiska målningar från 1300-talet och i långhuset avbildningar från 1400-talet. Under 1800-talet revs många medeltida kyrkor i Sverige, men Södra Råda bevarades ända till vår tid.

Södra Råda kyrka brann ner 2001. Ganska snart bestämdes det att kyrkan skulle byggas upp, men att det skulle ske med likadana verktyg och samma teknik som när kyrkan byggdes första gången kring 1310-talet. Återuppbyggnaden blev ett mångårigt forskningsprojekt för Hantverkslaboratoriet på Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet.

I pingsthelgen invigs kyrkan och då kan projektet också summeras.

– Forskningsresultatet består av många upptäckter kring konstruktion och byggnadsprocess. En viktig insikt är det enorma arbete det innebär att ta fram allt byggnadsmaterial med den tidens verktyg och metoder. Att tillverka över 20 000 takspån tar ett par år faktiskt, säger forskningsledaren Gunnar Almevik.

Forskningsprojektet har även gett ny kunskap om vissa arkitektoniska egenskaper i den medeltida timmerkyrkan. Det handlar exempelvis om hur konstruktionen är utformad för att skapa rumsliga upplevelser och visuella effekter. De skevheter i konstruktionen som antogs vara sättningar och förfall, såsom lutande gavlar och väggar, har visat sig vara del i en medveten gestaltning för att få byggnaden att se högre ut och kyrkorummet rummet djupare.

Utvecklingen av nya metoder och tekniker sedan 1300-talet har skett med influenser utifrån och ibland av tvång. Med digerdöden försvann mycket viktig hantverksskicklighet och efter det utvecklades rationellare byggnadssätt, med mer standardiserade mått och moduler. Nya verktyg eller material förändrade också byggandet. Byggnadstraditionen är inte en lång obruten kedja.

– På 1300-talet användes sällan sågen, så alla träd togs ner med yxa, ämnet togs ut ur stocken med yxa och finhöggs sedan med yxa. Att ta fram ett sex tums brett väggtimmer tog en hel arbetsdag. Vi har använt 220 väggtimmer i det här bygget, det blir många arbetstimmar. Till stor del var det säkert bönderna i församlingen som fick göra detta, säger Gunnar Almevik.

Hur en 1300-talskyrka ser ut är dokumenterat sedan tidigare. I det här projektet har forskarna lagt mycket möda på att visa hur det gick till att bygga en kyrka. Från hur träden valdes ut i skogen, via bearbetningen för hand till byggvirke av olika slag, fram till hur virket förvarades i väntan på att byggmästaren skulle dra i gång uppförandet av kyrkan.

– I projektet har hantverkares erfarenheter och perspektiv på historia stått i centrum. Hantverkaren har också varit forskare. Man kan säga att projektet har återuppväckt en spetskompetens, som varit förlorad, säger Gunnar Almevik.

Forskningen har också tittat på, och gjort antaganden om, dåtidens byggarbetsplatser med byggnadsställningar, ramper och förflyttning av tunga stockar. Det är konstruktioner som sällan bevaras och information som inte nedtecknades i de historiska källorna.

– Nu är kyrkobyggnaden färdig, men det är egentligen bara ett etappmål. Kyrkan är inte inredd, det finns ännu inga väggmålningar och kyrkogården är inte iordningställd. Det finns mycket kvar att utforska, säger Gunnar Almevik.

(2022-06-01)

Se även Södra Råda kyrka återuppstår med medeltidsmetoder (2020-05-16)