Utgrävningar vid Västra Vång i Blekinge av arkeologer från Blekinge museum och Södertörns högskola visar att regionen hade en central position i Östersjöområdet under järnåldern. I förhållande till ytan är det troligtvis en av Sydskandinaviens rikaste järnålderslämningar. Fynden består i maskbilder, bronsbyster och guld- och silverföremål som daterats från Kristi födelse till tidig medeltid.

En av guldgubbarna. Foto: Max Jahrehorn.

De senaste två åren har arkeologer undersökt en plats från järnåldern belägen vid Västra Vångs by i mellersta Blekinge. Björn Nilsson, lektor i arkeologi vid Södertörns högskola, berättar att de redan innan undersökningarna visste att detta kunde vara en mycket speciell fyndplats, framför allt eftersom man för snart 10 år sedan påträffade en liten och unik maskbild i brons här. För snart 150 år sedan hittade man även en 6 kilo tung vikingatida silverskatt i Vång. Att resultaten skulle se ut som de gör kunde man dock inte ana.

De undersökningar som genomfördes i våras gav sensationella resultat som nu offentliggörs. I förhållande till ytan så är platsen troligtvis är en av Sydskandinaviens rikaste järnålderslämningar. Fynden pekar på ett stort handels- och kontaktnät och påminner om de vidsträckta kulturmöten som existerade under tiden från Kristi födelse till vikingatiden för 1000 år sedan.

Huvud gjutet i brons, 200-talet e.Kr. Foto: Max Jahrehorn.

– Fynden i Vång visar att platsen har varit väldigt viktig under järnåldern. Det är spännande att en bygd som inte finns omnämnd i historieskrivningen och numera är sömnig landsbygd kan poppa upp som en centralort under järnåldern, säger Björn Nilsson, arkeolog vid Södertörns högskola.

Bland annat påträffades en rad mycket speciella metallfynd som synes medvetet nedlagda i en rituell boplats- eller gravmiljö. Fynden består i ett flertal nya maskbilder, små bronsbyster, och andra idag obestämbara metallföremål. Dessutom påträffades även guld- och silverföremål. Däribland nästan trettio så kallade guldgubbar; 1-2 cm höga, mycket tunna guldbläck som endast förekommer i mycket särskilda järnåldersmiljöer. Fynden kan daterats från Kristi födelse till tidig medeltid.

Grävytan i Västra Vång. Foto: Max Jahrehorn.

– Fynd av guld från denna tid visar att människor i området bland annat tjänat som soldater i romerska armén. Här uppe i Norden har guldmynten som varit soldaternas betalning, deras sold, gjutits om till inhemska föremål, till exempel små guldgubbar och guldgummor, berättar Björn Nilsson.

Andra fynd visar också att man sysslat med järnframställning, smide, bronshantverk och tillverkning av glaspärlor. Självklart finns här också mer alldagliga boplatsfynd. Men de nya fynden antyder en mer sammansatt sida av platsen – att den varit något mer än bara en boplats. Fynd av romerska bronsföremål som tillverkats på 200-talet har funnit sin väg upp till det som i dag är Blekinge.

Föremål från grävningen visar att Vångborna tillhört en grupp människor som varit väl bekanta med världen runt omkring. Fynden, som är mycket välbevarade eftersom det inte odlats här,
understryker Blekinges centrala position i Östersjöområdet.

– Guldgubbar hittas oftast på platser som förknippas med makt eller religiösa riter. Hittills har inte något liknande hittats i Blekinge. Kanske har platsen använts som kultplats men ännu så länge kan vi bara spekulera. Det vi idag vet om platsen är att det varit en boplats under järnåldern, berättar Mikael Henriksson på Blekinge museum och doktorand vid Södertörns högskola.

Arkeologerna Björn Nilsson och Kerstin Cassel på Södertörn högskola planerar att tillsammans med Blekinge museum och andra intressenter skapa ett större forskningsprojekt med utgångspunkt i fynden och den speciella förhistoriska miljön i Västra Vång.

De arkeologiska undersökningarna i Västra Vång har genomförts av Blekinge museum på uppdrag av Länsstyrelsen i Blekinge med anledning av Karlskrona kommuns projekt för vattenrening.