Järnbruk i Uppland

Under 1500-talet grundades flera kronobruk i norra Uppland. Äldst är Vattholma och Österby bruk. Sedan tillkom Forsmark och Lövsta.

Statens behov av inkomster var stort efter Älvsborgs andra lösen 1613. Det gjorde att kronobruken från 1618 och framåt arrenderades ut. Intressenter var de förmögna nederländska affärsmän som kommit till Sverige, med Louis De Geer som den mest namnkunnige. Tillsammans med Gerard De Besche, Peter Rochet, Welam Wervier och Henrik Lemmens ägde han huvuddelen av de bruk som var i drift i Uppland vid mitten av 1600-talet.

Till bruken värvades arbetare från Vallonien. I sina hemtrakter använde de en annan teknik än den som tillämpades vid de samtida svenska bruken, och de förde naturligtvis med sig sin teknik. I boken ges en kort beskrivning av skillnaderna mellan de olika teknikerna för kolning, tackjärnsframställning och smide.

Närmare 30 bruk där det funnits hammare presenteras. För varje bruk ges information om när verksamheten startade och när den upphörde. Det finns uppgifter om grundare och ägare och även om smeder. Bildmaterialet består dels av äldre och nyare fotografier av miljöer och byggnader, dels av samtida kartor. Det finns också en handfull samtida fotografier av personalen vid ett par av bruken.

Järnbruk i Uppland fullbordar Föreningen För Smedsläktforsknings bokserie om svenska järnbruk. Förra året utkom Järnbruk i Småland och Blekinge.

Örjan Hedenberg och Mari-Anne Roslund (redaktörer):
Järnbruk i Uppland
Föreningen för Smedsläktsforskning
Utkom 2021