Nordiska museet dokumenterar Vårruset

Motionslopp för kvinnor, så kallade tjejlopp, har blivit en vanlig och populär företeelse i Sverige. Varför är det så? Vad är ett tjejlopp? Vad är det som gör att så många vill delta i dessa lopp?

För att få kunskap om detta gör Nordiska museet och Riksidrottsmuseet tillsammans med två forskare, Agnes Ers och Karin S Lindelöf, ett skrivupprop riktat till deltagare i någon eller några av de fyra tjejloppen som anordnas under 2011. Först ut var Tjejvasan, nu är det Vårruset som står på tur. Senare följer Tjejvättern och i september Tjejmilen.

Närmare 300 deltagare i Tjejvasan har svarat på skrivuppropet och nu hoppas jag på minst lika många svar från Vårrusets deltagare, säger Cecilia Hammarlund-Larsson som arbetar med projektet på Nordiska museet. En hög svarsfrekvens från deltagarna i de olika loppen runt om i landet ger forskningen ett brett material att arbeta med.

Syftet med dokumentationen är att få mer kunskap om kvinnors motionsidrottande i allmänhet, samt att studera så kallade tjejlopp som kulturellt fenomen i dagens Sverige. Motionärernas egna tankar, funderingar, känslor och inställning till loppen är viktiga perspektiv i projektet, både i sig själva och i förhållande till hur loppen beskrivs i media. När dokumentationen är avslutad kommer materialet att analyseras av de båda forskarna, men det kommer också att bevaras i museets arkiv för framtida forskning om dagens Sverige. Utöver skrivuppropet kommer Nordiska museet också att samla in föremål som hör ihop med loppen samt dokumentera några av loppen på ort och ställe.

(2011-05-11

Se även Nordiska museet vill att Tjejvasan går till historien (2011-02-27)