För första gången på 148 år ska Nationalmuseibyggnaden på Blasieholmen i Stockholm få en genomgripande renovering. Verksamheten har efter en omfattande evakuering flyttat ut och Statens fastighetsverk, som fått regeringens uppdrag att renovera museibyggnaden, påbörjar sitt arbete. Med hjälp av modern teknik och innovationer utvecklas nu en fullt modern museibyggnad samtidigt som de kulturhistoriska värdena bevaras, en komplex och spännande uppgift.
Nationalmuseum invigdes 1866 som Sveriges konstmuseum för folket, symboliskt placerat mitt emot Stockholms slott. Sedan dess har åren tagit ut sin rätt och byggnaden tappat sin lyster – utställningsytor har minskat, fönster byggts för och de tekniska installationerna har slitits ut. Efter den genomgripande renoveringen ska museibyggnaden återfå sin glans samtidigt som den lever upp till framtidens krav gällande klimat, säkerhet, miljö, tillgänglighet och logistik.
 Plats för den framtida baren. Foto: Statens fastighetsverk. |
De publika ytorna kommer också att öka. Utöver mer utställningsyta för konsten får byggnaden bland annat restaurang med utsikt mot Stockholms slott, en intilliggande bar, ett bibliotekscafé, en gård för skulptur samt fler och bättre servicefunktioner som toaletter, garderober och matsäcksrum.
Att renovera Nationalmuseum – en av Europas bäst bevarade museibyggnader från mitten av 1800-talet – är en utmanande uppgift och ett av fastighetsverkets mest omfattande och komplexa projekt hittills.
– Mycket av komplexiteten ligger i att möta alla motstridiga krav som projektet rymmer. Vi ska t ex addera tusentals löpmeter tekniska installationer, samtidigt som vi ska öka de publika ytorna. Dagens stränga klimatkrav inom museer kräver styrning av avancerade och kraftfulla luftbehandlingsaggregat, samtidigt som vi ska se till att energiförbrukningen är så låg som möjligt, säger Lenka Medin, fastighetschef vid Statens fastighetsverk.
Dagens krav på ett museiklimat är omfattande, inte minst för ett konstmuseum. Konstsamlingarna måste ha rätt temperatur och rätt relativ luftfuktighet för att bevaras för framtiden. Därutöver behöver hela museibyggnaden ett system som snabbt kan ställa om och anpassa sig beroende på årstid, väderlek och antalet besökare.
– En av utmaningarna när det gäller klimatet är att gömma en stor mängd tekniska installationer så att de varken syns eller tar värdefull utställningsyta i anspråk. Genom att till exempel höja golvet kommer vi att skapa stora teknikrum under museets båda ljusgårdar, säger Cecilia Brännvall, projektledare vid Statens fastighetsverk
En av de mest iögonfallande förändringarna med renoveringen är att en stor del av byggnadens över 300 fönster, tidigare igensatta för att skydda konsten mot skadligt ljus, öppnas upp. Tidigare har det inte varit möjligt men med dagens teknik går det att visa konst i kontrollerat dagsljus. Men det är mycket som ska stämma. Projektets arkitekter, Wingårdh Arkitektkontor och Wikerstål Arkitekter, har tillsammans med Statens fastighetsverk, Nationalmuseum och flera svenska och internationella experter arbetat med den omfattande fönsterprojekteringen.
– Fönstren illustrerar på många sätt komplexiteten i hela projektet eftersom så många olika krav ska uppfyllas här. Byggnadens fönster ska klara de stränga klimatkrav som en modern museibyggnad kräver, oönskat ljus ska regleras men det handlar också om säkerhet, arkitektur och mycket mer, säger Cecilia Brännvall.
Utifrån kommer förändringen knappt att synas. Ytterfönstren renoveras varsamt medan dagens innerfönster ersätts med nya som tillsammans med ytterfönstren möter de stränga kraven.
– Våra skräddarsydda fönsterlösningar kommer att bidra till en helt ny museiupplevelse. Jag tror att öppenheten, de större publika ytorna tillsammans med siktlinjerna och kontakten med staden och vattnet kommer att överraska framtidens besökare mest. Att tillgängligheten ökar och att det blir lättare att orientera sig i byggnaden kommer också att märkas. Vi har en stor uppgift framför oss och är mycket stolta över att få möjlighet att tillsammans med Nationalmuseum göra en storlagen mötesplats för människan och konsten, säger Lenka Medin.
Renoveringen och utvecklingen av museibyggnaden är planerad att pågå till 2017. Arbetet sker i nära samarbete med hyresgästen Nationalmuseum.
– Nya Nationalmuseum ska få publiken att häpna. Parallellt med renoveringen har vi påbörjat ett omfattande arbete för att utveckla konstupplevelsen för morgondagens besökare. Samlingarna har en enorm potential som vi verkligen kan lyfta i den moderniserade byggnaden. Vi kan också ta emot fler besökare. Erfarenheter från bland annat återöppnade Rijksmuseum i Amsterdam talar också för ett stort ökat publikintresse – något vi ser mycket fram emot, säger Berndt Arell, överintendent Nationalmuseum.
