Symposium till minne av Louis De Geer

Det är i år 350 år sedan Louis De Geer – en av dåtidens verkligt stora finansmän – gick ur tiden. Till hans svenska ”imperium” hörde Norrköping, Finspång och bruksnäringarna runt dessa huvudorter i Östergötland; i Uppland kom han, förvisso i konkurrens med andra entreprenör, att behärska bruksnäringarna i anslutning till den rika järngruvan i Dannemora, främst de som i dag i turistsammanhang brukar gå under beteckningen Vallonbruken.

Med anledning av 350-årsminnet av Louis De Geers död anordnar Föreningen Leufsta Vänner ett symposium den 1-4 augusti i Finspång, Norrköping och Lövstabruk. Initiativtagare är bl.a. Arne Ruth som kommer att medverka under alla seminarierna tillsammans med forskare och debattörer.

Louis De Geer har av Eli Heckscher blivit kallad ”den svenska industrins fader”. Han är det främsta exemplet på de utländska entreprenörer som i början av 1600-talet öppnade vägar för det internationella kapitalet till Sverige. De bidrog på ett aktivt sätt till omvandlingen av den svenska samhällsstrukturen. Hans grundläggande insats för den svenska bergshanteringen var av varaktig betydelse och alldeles särskilt för den svenska järnindustrin. Han hade, möjligen genom sin kalvinistiska bakgrund, ett starkt intresse bildning i bredare bemärkelse, vilket gjorde att han sökte introducera den tjeckiska reformpedagogen Amos Comenius idéer om ”folkbildning” i Sverige.

Under de senaste decennierna har intresset för De Geer och för köpmannaentreprenörens roll i det tidiga 1600-talet vuxit såväl i Sverige som i det övriga Europa. Det är ett ämne som ansluter nära till EU och Europas gemensamma historia. I samband med jubileet ger Leufsta Vänner i samarbete med Atlantis förlag ut en faksimilutgåva av den enda stora svenska biografin över Louis De Geer som existerar idag, nämligen E.W. Dahlgrens stora arbete i två band från 1923, som länge varit mycket svåråtkomlig. Faksimilutgåvan inleds med en redogörelse av docent György Nováky om den forskning i ämnet som skett efter 1923.

Jubileumsfirandet innehåller fyra seminarier som är öppna för allmänheten. Den 2 augusti öppnar Linköpings universitets rektor Bertil Andersson symposiet på Arbetets museum i Norrköping. Med Arne Ruth som moderator kommer då att diskuteras på temat ”Sveriges insteg i världsmarknaden. Louis De Geer som entreprenör i det svenska 1600-talet. Hur unik var han? Vad betyder hans insatser för Sverige idag?” Inledningsföreläsningar av ekonomihistorikern Lars Magnusson och Gunnar Wetterberg, aktuell med en nyomfattande biografi över Axel Oxenstierna. I panelen sitter historikerna Göran Rydén och Maj-Britt Nergård.

På eftermiddagen samma dag fortsätter seminariet på Norrköpings stadsbibliotek på temat ”Rätten till bildning. Comenius vision om kunskap som allmän egendom lever den fortfarande i det svenska utbildningssystemet” Diskussionen tar sin utgångspunkt i Louis De Geers stöd till reformpedagogen Comenius. Inledande föredrag av Sven-Eric Liedman. I panelen Tomas Kroksmark och den tjeckiska Comeniusspecialisten Blanka Karlsson.

Lördagen den 3 augusti fortsätter seminariet i Finspång i Outokumpus konferenscenter på temat Främlingar i tid och rum, om arbetsinvandring då och nu. Medverkar gör bl.a. Arne Ruth, Wuokko Knocke, Carl Tham och Hedi Bel Habib

På söndagen den 4 augusti diskuteras på Herrgården i Lövstabruk dagens historieforsknings syn på Louis De Geers insats. Medverkar gör bl.a. Chris Evans, Manchester, György Novaky och Fredric Bedoire.

Arrangören Leufsta Vänner är en vänförening som verkar för att stödja bevarandet av den unika miljön i Lövstabruk i Uppland, på 1700-talet det kanske största järnbruket i landet och med en rik kultur. Idag är 1700-talsbiblioteket en sevärdhet och Cahmanorgeln i brukskyrkan är en berömdhet i musiksammanhang.

(2002-08-02)