U 137 och ubåtskrisen

Kvällen den 27 oktober 1981 gick den sovjetiska ubåten U 137 på grund i Karlskrona skärgård. Nästa morgon trodde en fiskare knappt sina ögon när han i dimman såg något stort och grönsvart höja sig över en klippa. På Sydkustens Örlogsbas möttes observationen av misstro, men snart kunde man konstatera att en ubåt med rysktalande besättning satt fast i Gåsefjärden, djupt inne på svenskt territorium.

Den uppseendeväckande nyheten briserade med full kraft i världens medier. Hur kunde detta ske? Vem bar ansvaret? Och hur skulle händelsen hanteras? Den svenska ubåtskrisen skapade till en början nationell enighet och beredskapsanda, men ledde i förlängningen till en djup splittring i synen på det svenska förvaret.

Författaren och historikern Wilhelm Agrell skildrar alla turer kring U 137 och de ubåtskränkningar som under 1980-talet påstods äga rum i svenska farvatten. Sida för sida framträder den föga smickrande bilden av hur feltolkade observationer resulterar i förhastade slutsatser – och massmedialt haveri.

Wilhelm Agrell är historiker och professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Han har skrivit en lång rad böcker om svensk säkerhetspolitik, kalla kriget och den moderna underrättelseverksamhetens framväxt, bland annat Stockholm som spioncentral, Sprickor i järnridån. Svensk underrättelsetjänst 1944–1992, Fred och fruktan. Sveriges säkerhetspolitiska historia 1918-2000 och Catalinaaffären.

Wilhelm Agrell:
U 137 och ubåtskrisen
Historiska Media
Utkom 2021