Vicekungen Per Brahe

Per Brahe den yngre (1602–1680) gjorde en karriär som har få motsvarigheter i Sveriges historia. Som 39-åring blev han riksdrots och skulle därmed vara beredd att styra landet om regenten blev sjuk eller avled. Detta gjorde att han redan av samtiden kallades vicekungen.

Stora delar av 1600-talet kom att präglas av Per Brahe. Utifrån sin höga position kunde han styra den utveckling som ledde till att Sverige blev en stormakt. Genom att följa hans liv får man ett nytt perspektiv på 1600-talet, en tid där man alltför ofta fokuserat på monarkerna.

Från sitt huvudsäte på Visingsö i Vättern styrde Per Brahe över landets största och mest inkomstbringande förläning, grevskapet Visingsborg. Själv levde han mycket enkelt. Inte ens på sitt andra bröllop klädde han upp sig eller höll någon påkostad bjudning, trots att han verkade under en epok då adeln brukade använda lyxkonsumtion för att manifestera sin ställning.

Brahes arbetsvilja och ansvarskänsla smittade av sig på landets ledande krafter. Han var högadelns främste representant i de under 1600-talet allt hårdare ståndsstriderna. Där hävdade han starkt bördens värde, men stod med tiden allt ensammare i denna fråga. Brahe blev lika mycket en symbol för högadelns inflytande över riksstyrelsen som för dess lojalitet mot kungamakten.

Biografin över Per Brahe innehåller ett stort antal illustrationer, varav många aldrig har visats tidigare. Till de mer okända målningarna hör ett av de främsta porträtten av drottning Kristina, som Brahe både kom att kröna och sedan tvingas se abdikera.

Erik Petersson är född i Linköping 1985. Han studerar för närvarande historia på masternivå vid Stockholms universitet. Hans forskning gäller främst svenskt 1500- och 1600-tal. Erik Petersson har tidigare utkommit med Den skoningslöse – en biografi över Karl IX.

Erik Petersson:
Vicekungen – en biografi över Per Brahe den yngre
Natur & Kultur
Utkom i september 2009