I boken Läroverken in memoriam analyseras svensk läroverkskultur för tiden 1864–1968, då examinationen skedde under kringresande censorers överinseende. Läroverken presenteras inte enbart som en studieform utan som identitetsskapande kulturinstitutioner.
Läs mer
Bergshistoriska samlingen med ursprung från Bergskolan i Falun på 1800-talet ska kartläggas och med hjälp av modern teknik ska de uppemot 3 000 föremål göras mer tillgängliga för forskare, studenter och allmänhet.
Läs mer
När Frithiofs saga utkom 1825 blev den omedelbart en stor internationell framgång. Författaren var professor i grekiska i Lund och nyutnämnd biskop i Växjö stift. Vid sin bortgång 1846 hyllades han som Sveriges nationalskald. I dag är Esaias Tegnér mer eller mindre glömd.
Läs mer
Sedan millennieskiftet har studieresor till Förintelsens minnesplatser vuxit fram som en gräsrotsrörelse inom den svenska skolan, och bidragit till att omkring var fjärde svensk tjugoåring besökt museet Auschwitz-Birkenau. Trots omfattningen har arbetet med studieresorna tidigare varit obeforskat i Sverige.
Läs mer
Rådjur, öring och hasselnötter hörde till dieten i Skandinavien för 10 000 år sedan. Det kan en ny studie av DNA i ett tuggummi visa. Studien visar också att en av personerna hade svåra problem med sina tänder.
Läs mer
Att följa anfäder och anmödrar som levt i Göteborg är lite annorlunda jämfört med övriga Sverige. Göteborgarna kunde själva välja vilken församling de skulle tillhöra, församlingarna saknar husförhörslängder och det finns heller inga mantalslängder. Men tack och lov finns många andra ingångar till arkiven i Göteborg.
Läs mer
Boken gavs ut i samband med Riksskogstaxeringens 100-årsjubileum 2023 och behandlar inledningsvis taxeringens förhistoria, tillkomst och utveckling. Utifrån insamlade data beskrivs därefter den svenska skogens tillstånd och förändring under ett sekel samt hur data samlas in, bearbetas och redovisas.
Läs mer
Under 1900-talet blev frikyrkornas och de inomkyrkliga väckelserörelsernas gudstjänstlokaler många i övre Norrland. De kallades bönhus, missionshus och kapell, och de återfanns i nästan varje by. I dag har många av lokalerna rivits eller fått andra användningsområden.
Läs mer
Martin Jansson och Therese Svensson har utsetts till nya akademiforskare med historisk inriktning, den ena inom historiebruk och den andra inom svensk litteraturhistoria. Tjänsterna finansieras av Vitterhetsakademien och Natur & Kultur.
Läs mer
Arvid Fuhre var verksam under 1900-talets första hälft, en period av framgång för svensk arkitektur som stilmässigt gick från nationalromantik via Swedish Grace till modernism. Hans byggnader återfinns i Norrland, på västkusten och i Skåne.
Läs mer
