Olivier Herdies kom 1937 från Belgien till Sverige. Han var från början poet, men gled över till att teckna och måla på ett ”informellt” sätt, dvs. abstrakt utan att vara geometriskt. Herdies blev en av de äldre många konstnärer och författare i exil som berikade Sveriges kulturliv från 1940-talet och framåt. Han blev en pionjär inom just den informella konsten.

Boken Svensk idéhistoria är en översikt över människors tankar om naturen, samhället och vad det är att vara människa, från forntiden till renässansen. Med konkreta exempel och ett elegant språk får läsaren tränga in i de historiska människornas förunderliga och främmande tankevärldar.

I Sverige under andra världskriget får läsarna fördjupa fördjupa sig i tio hemliga planer och dolda projekt. Hur planerade Sverige att bekämpa de tyska pansarförbanden? Fanns det hemliga spionbaser i Sverige? Hur fungerade krigsårens hemliga övervakningsimperium, Säpos föregångare Allmänna säkerhetstjänsten?

Lotten von Kraemer levde ett märkvärdigt liv i litteraturens tjänst. Hon var en välbeställd ogift kvinna under det patriarkala 1800-talssamhällets slut som intresserade sig för tidens frågor och engagerade sig djupt i kvinnosaken. Det fick också konsekvenser för hennes privatliv. Genom hennes testamente grundades Samfundet De Nio,

Boktryckaren Petter Winge var en lokal medieprofil i Nyköping i slutet av 1700-talet med egen boklåda där han sålde böcker och tidningar, oftast tryckta på eget tryckeri. När societeten ville ha de nyaste sällskapsvisorna tryckte han visorna i skillingtryck, gärna dryckesvisor och ibland först av alla.

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev de prisbelönta böckerna Min europeiska familj. De senaste 54 000 åren och Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren. Bland annat börjar forskarna kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar. En hel del, visar det sig.

Hovet har alltid varit en spännande social arena. Hos kungen och hans familj – samhällets och statens absoluta topp – levde och arbetade inte bara damer och herrar ur adeln utan också högst vanliga pigor och drängar. I boken Hovet ges läsaren en överblick av hovhierarkins intrikata uppbyggnad och ändringarna över tid.

Revykungen och satirikern Karl Gerhard var en av Sveriges mest uppmärksammade mediepersonligheter. Han ansågs göra de kvickaste och elegantaste sketcherna och kupletterna, där han gisslade politiker, kungligheter och kulturelit. Kalle Lind ger här sin bild av en modig och modern man.

Victoria Benedictsson gick på bara några år från att vara en obemärkt postmästarfru i Hörby till en av Sveriges mest lovande författare, som umgicks i Köpenhamns och Stockholms salonger med tidens stora. Hennes oförutsägbarhet och självständighet har fascinerat läsare och uttolkare in i våra dagar. Liksom hennes självmord.

Ingenting tydde på att Oscar II någonsin skulle bli kung. Kön till tronen var lång före honom. Men år 1872 blev kung över Sverige och Norge – och helt oväntat vår mest konungslige av alla kungar. Ingen trivdes som han i själva kungarollen, i den oskarianska dubbelmoralens Sverige.

Statens porträttsamling innehåller närmare 5 300 verk och är världens äldsta nationella porträttgalleri. Den förvaltas av Nationalmuseum och visas på Gripsholms slott i Mariefred. I samband med samlingens 200-årsjubileum släpps för första gången en bok som sammanfattar dess historia.

Begreppshistoria är en etablerad metod i humanistisk forskning och ligger till grund för en rad monumentala arbeten utomlands, men har inte ägnats något betydande samlingsverk i Sverige – förrän nu.
Ett fyrtiotal idéhistoriker och andra humanister bidrar till en ökad förståelse av den historiska process där våra vardagliga och vetenskapliga begrepp tagit form.

En skildring av vad som dolde sig under golvet i Gårdby kyrka på Öland. Det hör inte till vanligheterna att en hel kyrka och alla gravar i den blir föremål för undersökning, och det är inte vilken undersökning som helst: DNA-analyser avslöjar de gravlagdas släktskap, strontiumanalyser berättar var personerna växte upp och dendrokronologin avslöjar när kyrkan byggdes.

Människans historia och kulturarv på olika platser är ofta väl utforskad och dokumenterad. En ny antologi, som givits ut av tre svenska forskare, behandlar det som knyter samman platserna – stigarna. Stigar leder både framåt för de som går på dem och bakåt i historien. Dessa smala vägar finns världen över och är lika gamla som mänskligheten. Men de bevaras bara så länge de används.

Mathilda Hamilton (1864–1935) var missionären i Indien som blev entreprenör i Stockholm och 1901 öppnade butiken Indiska Utställningen, ursprunget till butikskedjan Indiska – och som till sist tvångsintogs på Beckomberga mentalsjukhus.

Robert Paulson var en av de mäktigare svenska statstjänstemännen under andra världskriget. Som operativ chef för utlänningskontrollen på Socialstyrelsen förfogade han över hemlig information om alla som flytt undan nazisterna. År 1945 avslöjades han som spion för Nazityskland.

I dag framstår det som obegripligt. Från 1400-talet och tre århundraden framåt avrättades omkring 35 000 människor i Europa, anklagade för att ha ägnat sig åt förbjuden trolldom. I Ondskans tid skildrar Dick Harrison de stora häxprocesserna och trolldomsförföljelserna i Europa från forntiden och framåt, med särskilt fokus på Norden under 1500- och 1600-talen.

Boken Fotografihistorier ger en unik överblick över svensk fotohistoria. Perspektivet är brett. I boken skildras professionella fotografer och amatörfotografer, fotografi inom konst, reklam, mode, vetenskap och press, analogt och digitalt foto, kameror och kameratillverkare, glasplåtar och rullfilm, böcker och tidskrifter där foto konsumeras, organisationer och institutioner.

Selma Lagerlöf fick tusentals brev från allmänheten fram till sin död 1940. Brevsamlingen är unik för tiden på grund av sin storlek, men också för att människor från alla samhällsskikt skrev. Vad ville de författaren? Vilka var deras drömmar? Vilken bild av mottagaren rymmer breven? Vad säger de om läsning? Och hur svarade Lagerlöf?

Under 1920- och 1930-talet samarbetade rasbiologiska institutet i Uppsala med en mängd individer ur den svenska allmänheten – helt vanliga svenskar som frivilligt engagerade sig för rasbiologin av eget intresse: alltifrån präster och läkare till folkskollärare och släktforskande lantbrukare.