Miljöhistorikern Dolly Jørgensen får Gad Rausings pris 2025
Dolly Jørgensen, professor i historia vid Universitetet i Stavanger, tilldelas Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2025. Hon får priset för sin banbrytande och mångsidiga forskning inom miljöhistoria och miljöhumaniora. Priset delas ut vid Kungl. Vitterhetsakademiens sammankomst i Riddarhuset den 20 mars och prissumman är 1,5 miljoner kronor.
– Dolly Jørgensen bidrar på ett kreativt vis med ny och viktig förståelse av människans plats i naturen, ur både ett samtida och ett historiskt perspektiv. Hon har visat hur tvärvetenskapliga samarbeten ledda av humanistiska forskare kan hjälpa oss att förstå kriser som exempelvis hotad biologisk mångfald och andra miljöutmaningar, säger Lars Berglund, ordförande i den nordiska Rausingkommittén som utser pristagarna.
Dolly Jørgensen (född 1972) är professor vid Universitet i Stavanger och har även varit verksam vid Umeå universitet och Luleå tekniska universitet.
Motiveringen lyder:
”Dolly Jørgensen är en av de ledande och drivande forskarna inom det breda fältet miljöhumaniora. Hennes framsteg inom vetenskap och akademiskt miljöbyggande har vuxit fram i kraft av innovativ skarpsinnighet, djupt vetenskapligt och samhälleligt engagemang och hennes osedvanligt breda tvärvetenskapliga perspektiv som spänner över humaniora, samhällsvetenskap, naturvetenskap och teknologi. Särskilt betydande har hennes insatser varit när det gäller studiet av relationen människa–natur, och särskilt människa–djur, som hon behandlar ur ett kombinerat historiskt och kulturanalytiskt perspektiv. Hennes historiska forskning sträcker sig från medeltiden fram till modern tid med en skarp blick för hur historieskrivning, minneskulturer och vetenskapliga praktiker kommit att forma nutida föreställningar. Både hennes synnerligen omfattande vetenskapliga produktion och hennes insatser som akademisk ledare och miljöbyggare har lett till resultat som är högst framstående och av varaktig betydelse.”
– Priset visar att humanistiska forskare i Norden också kan vara världsledande. Mina snart 20 år på universitet i Norge och Sverige har gjort det möjligt för mig att inte bara bedriva egen högkvalitativ forskning, utan också att staka ut nya riktningar för ett helt forskningsfält. Priset är också ett stort erkännande av miljöhistoria och miljöhumaniora som vitala och synliga humanistiska discipliner, säger Dolly Jørgensen.
Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning är Kungl. Vitterhetsakademiens största pris. Priset instiftades 2002 av Gad Rausings tre barn – Kirsten, Finn och Jörn Rausing – till faderns minne. Priset delas årligen ut till en framstående nordisk forskare inom ett humanistiskt ämnesområde. Gad Rausing var hedersledamot i Vitterhetsakademien, filosofie doktor i arkeologi och mecenat inom arkeologi och kulturhistoria.
Tidigare mottagare av Gad Rausings pris
2024: Heikki Pihlajamäki, Helsingfors universitet
2023: professor Helge Jordheim, Oslo
2022: professor Marie-Louise Nosch, Köpenhamns universitet
2021: professor Terttu Nevalainen, Helsingfors universitet
2020: professor Pirjo Markkola, Tammerfors universitet
2019: professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet
2018: professor Mogens Trolle Larsen, Köpenhamn
2017: professor Sten Ebbessen, Köpenhamn
2016: professor Erik A. Nielsen, Köpenhamn
2015: professor Sverre Bagge, Bergen
2014: professor Minna Skafte Jensen, Köpenhamn
2013: professor Jan Terje Faarlund, Oslo
2012: professor Kirsten Blinkenberg Hastrup, Köpenhamn
2011: professor emeritus Åke Daun, Stockholm
2010: professor Vésteinn Ólason, Reykjavik
2009: professor Eva Österberg, Lund
2008: professor Simo Knuuttila, Helsingfors
2007: docenten, fil.dr Mogens Herman Hansen, Köpenhamn
2006: professor Heikki Räisänen, Helsingfors
2005: museuminspektör, fil.dr Jørgen Jensen
2004: professor emeritus Ulf Teleman, Lund
(2025-03-02)
