Onsdagen den 5 april 1995 strax efter klockan ett stals Silverbibeln. Kuppen förde osökt tankarna till Göran Tunströms kända roman Tjuven där bokverket också kommer på avvägar. Det är inte så många svenska handskrifter som föräras litterära verk, men så är också få så kända som Silverbibeln. Nu har Silverbibeln eller Codex argenteus som handskriften egentligen heter, digitaliserats, så att alla kan ta del av den omsusade boken.

ida ur Silverbibeln: Matteus X:41-XI:3.Silverbibeln är trots namnet ingen fullständig bibel, utan en nedteckning av de fyra evangelierna, ett evangeliarium, på gotiskt språk. Översättningen från grekiska till gotiska gjordes på 300-talet av den gotiske biskopen Wulfila, som också konstruerade det gotiska alfabetet. Boken är skriven med guld- och framför allt silverbläck – därav namnet. Från början var den ett praktverk, förmodligen prytt med ädelstenar och ädla metaller, men inget av den utsmyckningen finns kvar i dag.

Digitaliseringen är på sätt och vis ett led i en gammal tradition. Allt sedan Wulfila översatte bibeln till gotiska på 300-talet har det funnits en strävan att sprida den gotiska bibeltexten. Wulfila hade själv den ambitionen, och för sin bibelöversättning sägs han ha konstruerat det gotiska alfabetet. Många hundra år senare när de flesta gotiska skrivna dokument förmultnat i historiens mylla, blev driften att ge ut varenda liten kvarvarande textrad ännu viktigare. Och eftersom Codex argenteus var det mest omfattande av de fortfarande existerande gotiska dokumenten, kom den att bli utgiven i många editioner genom århundradena. Bevekelsegrunderna för att ge ut texten har varit olika i olika tider: religiösa, chauvinistiska, språkvetenskapliga och andra.

Att digitalisera och publicera Codex argenteus och dess editioner är ett projekt som från början var avsett att underlätta för forskare och studenter inom språkvetenskap. Men också historiker, arkeologer och andra som intresserar sig för gotisk kultur kan dra nytta av projektet liksom var och en som är nyfiken på gotisk skrift och litteratur; turister och skolelever i “Silverbibelrummet” i Uppsala så väl som allmänheten i stort.

– Gotiskan lär oss mycket om våra egna germanska språk i dag: svenska, tyska, engelska nederländska, isländska och många fler, eftersom det är ett mycket tidigt germanskt språk, ibland betraktas det till och med som det germanska urspråket, säger förste bibliotekarie Lars Munkhammar som är ansvarig för projektet.

– Med tjänsten Codex Argenteus Online kan människor världen över virtuellt bläddra i originalhandskriften och naturligtvis också i de tryckta editionerna. Handskriftens text är ofta svårtydd, och genom att jämföra textställen med olika tolkningar i de olika editionerna (vilket man nu kan göra enkelt på en och samma gång) kan man få stor hjälp i sin egen bedömning.

Silverbibeln kan ses i bibliotekets utställning Expo Rediviva. Foto: Uppsala universitetsbibliotek
Silverbibeln kan ses i bibliotekets utställning Expo Rediviva.
Foto: Uppsala universitetsbibliotek

Projektet började som ett samarbete mellan Tammerfors tekniska universitet, Islands universitet och Uppsala universitetsbibliotek, och möjliggjordes genom finansiering från Riksbankens Jubileumsfond.

Till Codex Argenteus Online