Statens porträttsamling innehåller närmare 5 300 verk och är världens äldsta nationella porträttgalleri. Den förvaltas av Nationalmuseum och visas på Gripsholms slott i Mariefred. I samband med samlingens 200-årsjubileum släpps för första gången en bok som sammanfattar dess historia.

Begreppshistoria är en etablerad metod i humanistisk forskning och ligger till grund för en rad monumentala arbeten utomlands, men har inte ägnats något betydande samlingsverk i Sverige – förrän nu.
Ett fyrtiotal idéhistoriker och andra humanister bidrar till en ökad förståelse av den historiska process där våra vardagliga och vetenskapliga begrepp tagit form.

En skildring av vad som dolde sig under golvet i Gårdby kyrka på Öland. Det hör inte till vanligheterna att en hel kyrka och alla gravar i den blir föremål för undersökning, och det är inte vilken undersökning som helst: DNA-analyser avslöjar de gravlagdas släktskap, strontiumanalyser berättar var personerna växte upp och dendrokronologin avslöjar när kyrkan byggdes.

Människans historia och kulturarv på olika platser är ofta väl utforskad och dokumenterad. En ny antologi, som givits ut av tre svenska forskare, behandlar det som knyter samman platserna – stigarna. Stigar leder både framåt för de som går på dem och bakåt i historien. Dessa smala vägar finns världen över och är lika gamla som mänskligheten. Men de bevaras bara så länge de används.

Mathilda Hamilton (1864–1935) var missionären i Indien som blev entreprenör i Stockholm och 1901 öppnade butiken Indiska Utställningen, ursprunget till butikskedjan Indiska – och som till sist tvångsintogs på Beckomberga mentalsjukhus.

Robert Paulson var en av de mäktigare svenska statstjänstemännen under andra världskriget. Som operativ chef för utlänningskontrollen på Socialstyrelsen förfogade han över hemlig information om alla som flytt undan nazisterna. År 1945 avslöjades han som spion för Nazityskland.

I dag framstår det som obegripligt. Från 1400-talet och tre århundraden framåt avrättades omkring 35 000 människor i Europa, anklagade för att ha ägnat sig åt förbjuden trolldom. I Ondskans tid skildrar Dick Harrison de stora häxprocesserna och trolldomsförföljelserna i Europa från forntiden och framåt, med särskilt fokus på Norden under 1500- och 1600-talen.

Boken Fotografihistorier ger en unik överblick över svensk fotohistoria. Perspektivet är brett. I boken skildras professionella fotografer och amatörfotografer, fotografi inom konst, reklam, mode, vetenskap och press, analogt och digitalt foto, kameror och kameratillverkare, glasplåtar och rullfilm, böcker och tidskrifter där foto konsumeras, organisationer och institutioner.

Selma Lagerlöf fick tusentals brev från allmänheten fram till sin död 1940. Brevsamlingen är unik för tiden på grund av sin storlek, men också för att människor från alla samhällsskikt skrev. Vad ville de författaren? Vilka var deras drömmar? Vilken bild av mottagaren rymmer breven? Vad säger de om läsning? Och hur svarade Lagerlöf?

Under 1920- och 1930-talet samarbetade rasbiologiska institutet i Uppsala med en mängd individer ur den svenska allmänheten – helt vanliga svenskar som frivilligt engagerade sig för rasbiologin av eget intresse: alltifrån präster och läkare till folkskollärare och släktforskande lantbrukare.

Kung Gustav Vasa har i nyare forskning lyfts fram som en tyrann. I boken Gustav Vasa och hans fiender får läsarna lära känna de individer och enheter som försökte förhindra hans expansionspolitik, bland andra Kristian II, katolska kyrkan, Lübeck, Olaus Petri och Nils Dacke.

I fem texter belyser Maja Hagerman teman som glömska, spårtydning och minnets återkomst. Det kan handla om det medeltida helgonet S:t Botvid, om antropologen Gustaf Retzius märkliga resa på den finska landsbygden, om trädgårdsväxternas och fotografins historia och arvet efter arbetarrörelsen.

Berättelsen om Stora Sköndal rymmer ett stycke fascinerande svensk historia som inleds vid förra sekelskiftet – och utvecklingen fortgår än i dag. Det började med en utbildning av diakoner för män, en grundsten till 1900-talets utbildning av socialarbetare, och med ett av landets första vårdhem för epileptiker.

August Brunius (1879–1926) var den första professionella svenska kritikern. Tiden mellan 1902 och 1926 då Brunius var verksam är en oerhört händelserik tid i Sveriges kulturhistoria. Inom måleriet avlöstes de stora nationalromantikerna av expressionisterna; inom arkitekturen växte Det Nya Stockholm fram. Brunius var där och rapporterade och kritiserade.

Genom sin frejdighet och sitt rättframma sätt blev Karl XV snabbt populär och kallades i folkmun Kron-Kalle. Han hade en anspråkslös stil, klädde sig ofta som en vanlig undersåte och sades resa runt i riket inkognito. Eftermälet är rikt och sägnerna om honom många, men vem var han egentligen?

Drottningholms slott är för många sinnebilden av Sveriges kulturella storhetstid. På 1700-talet var Drottningholm mötesplats för Sveriges vetenskapliga och medicinska elit. Hit kom bland andra Carl von Linné, som hjälpte drottning Lovisa Ulrika att skapa slottets naturhistoriska museum.

Mitt under andra världskriget fattade några av Sveriges mäktigaste politiker beslutet om landets kanske största satsning någonsin. Att bygga en tunnelbana i Stockholm. Tunnelbanemiraklet berättar om en vision och en chansning som ledde till ett av världens största tunnelbanesystem sett till invånarantalet.

Boken Nr 81 Johan Kind och kronprins Karl Johan ger en helhetsbild av det andra Napoleonkriget genom dubbla perspektiv. Läsarna får följa både den högste befälhavaren, Karl Johan Bernadotte, och en av soldaterna på marken, Johan Kind från Västgöta regemente.

Latinets historia är också en del av Sveriges. Våra historiska källor är späckade med latinska ord och uttryck. Latin för släkthistoriker förklarar ett stort antal begrepp från nylatinets guldålder och är särskilt anpassad för forskare utan förkunskaper i latin. Ordboken omfattar runt 10 500 ord, nylatinska stavningsvarianter, förkortningar, exempelfraser och latiniserade namn.

Av vilka material och i vilka färger syr man en karolineruniform? Hur ser en uniformsknapp från år 1709 ut, hur skall manen på en kavallerihäst kammas eller hur många gram krut skall man ladda en musköt med innan drabbning? Dessa och många andra intressanta frågor får den läsarna svar på i denna bok.