Den förtvivlade hästen på Bråvalla hed
Sagan om Bråvallaslaget innehåller inte historia. Det är berättandet av den som är historia. På Bråvalla hed stod på sin tid världshistoriens största slag. Där flockades hundratusentals bålda krigare och lika bålda men vänare sköldmör. Ingen vet emellertid var slaget ägde rum och när det inträffade. Det vill säga, många vet, men alla vet olika.
Vetenskapsakademiens politiska och ekonomiska ideologi 1739–1792
Kungliga Vetenskapsakademien var en viktig institution i 1700-talets Sverige. Den samlade vetenskapsmän och lärda verksamma inom ett brett spektrum av ämnen, men hade även nära band till eliten och makthavarna. Det villrådiga samhället belyser akademiens politiska och ekonomiska synsätt under åren 1739–1792 mot bakgrund av dess täta förbindelser med samhällsledningen inte minst det under frihetstiden dominerande hattpartiet.
Självporträtt av samtida svenska historiker
Boken Forskarliv innehåller en samling självporträtt av svenska historiker, verksamma under perioden från mitten av 1960-talet till och med 2010-talet. Alla har fritt fått utforma sina bidrag. En del börjar i sin barndom, andra beskriver hela sin forskarbana, en del väljer att fokusera på ett visst tema i forskarkarriären, eller på en viss fråga.
Sverige genom konstnärens öga
Sverige genom konstnärens öga ger en unik och mångsidig bild av Sverige. Boken sammanför historiska, idéhistoriska och konsthistoriska perspektiv och tecknar en bakgrund till konstnärernas mycket varierande bilduttryck under olika epoker från bronsålder till nutid.
Churchills agent i Norden
I maj 1940 flydde en ung agent från Norge till Sverige. I Stockholm fick han en täckmantel som biträdande försvarsattaché vid brittiska ambassaden och värvade agenter och kurirer åt sabotageorganisationen Special Operations Executive. I denna bok tecknas porträttet av den mystiske excentrikern Malcolm Munthe.
Källor till epidemisjukvårdens och psykvårdens historia
Den andra delen av arkivguiden Vården och staten behandlar källorna till bland annat smittskyddet och epidemisjukvården, vården av psykiskt sjuka, rättsmedicinen och apoteksväsendet.
Kulturarv i förändring
I Kulturarv i förändring undersöker nio forskare inom etnologi, skandinavistik och folkminnesforskning hur kulturarv skapas, i naturlandskap och i stora och små museer i Norden och Nordamerika.
Korrespondensen mellan Dag Hammarskjöld och Bo Beskow
Brev från Dag återger brevväxlingen mellan vännerna Dag Hammarskjöld och Bo Beskow under åtta händelserika år. I breven avhandlas världspolitik och litteratur, konst och husköp, politik och barnafödande. FN:s generalsekreterare var försiktigare. Konstnären kunde ta ut svängarna.
Magiska riter från förr
Om du har blivit gastkramad ska du släppa ett glödande kol mellan kroppen och linnet. Vill du bli allvetande ska du koka och äta en vit orm. Dessa är några av de hundra magiska riter som Bengt af Klintberg med vetenskaplig tyngd och lätt hand beskriver i boken Vänster hand och motsols.
Växternas Stockholm
Det finns i dag ett stort skriftligt material som behandlar Stockholms historia sett ur många perspektiv där man kan läsa om handel, arkitektur och mycket, mycket annat. Men hur är det med blommor, träd och ätbara växter förr i tiden i Stockholm? Växternas Stockholm är resultatet av ett tvärvetenskapligt samarbete mellan arkeobotaniker, kvartärgeologer, arkeologer, Stockholmsforskare och farmacihistoriker.
Sanningen om Felix Kersten
Felix Kersten är mest känd som Himmlers livläkare under perioden 1939 till 1945. Samtidigt är han en person som det råder olika åsikter om. Hans son Arno har publicerat en bok som bygger på Felix Kerstens dagböcker. Men vem var Felix Kersten egentligen? Vilken är sanningen bakom hans egna utsagor?
Kvinnor som samhällspedagoger runt 1900
I kvinnors kamp och strävan för rätten till arbete, bildning och medborgarskap gick några pionjärer före. Boken Att forma en ny tid handlar om ett fyrtiotal kvinnor verksamma kring sekelskiftet 1900 i Stockholm. Gemensamt för dem är en inriktning mot vad författarna kallar ett samhällspedagogiskt arbete.
Maträtternas historia
Varför heter salladen Caesar? Vilken prinsessa har vi att tacka för tårtan? Och vem frestade egentligen Jansson? I boken Maträtternas historia berättas historierna bakom ett femtiotal av våra mest kända svenska och internationella maträtter, såser och drycker.
Ett sekel av kvinnohistoria genom 50 föremål
Kvinnosaker berättar svenska kvinnors historia genom femtio föremål, från sekelskiftet 1900 till i dag. Föremålen bär alla på berättelser om kvinnors historia. Vissa av dem har påverkat kvinnors liv och erfarenheter på ett konkret sätt. Andra bär på symboliska berättelser.
Hundra år av humaniora i Lund
Vilka tankar har Pallas Athena? Vishetens gudinna, som föddes ur Zeus huvud, åkallades av dem som strävade efter kultur, lärdom och förnuft. Hennes hjälmförsedda huvud blev också emblem för Vetenskapssocieteten i Lund när den bildades 1920. Societeten, som har till uppgift att främja humanistisk forskning, firar sitt hundraårsjubileum 2020.
Härkeberga kaplansgård
Härkeberga är en by med medeltida anor utanför Enköping i Uppland. Här ligger en välbevarad kaplansgård som Stiftelsen Nordiska museet i Stockholm har ägt sedan 1929. Gårdstypen är intressant som både prästhem och mötesplats för församlingen men också som jordbruk och bebyggelse.
Ärvda siffror och nya källor till Sveriges folkmängd 1571
Hur många människor levde i Sverige under 1570-talet? Trots unika källor skiljer det en kvarts miljon människor mellan de två konkurrerande uppfattningar som i dag dominerar forskningsläget. Denna skrift visar att skillnaden till stor del beror på en kraftig underskattning av antalet unga män i befolkningen, och undersöker på nytt alla kända källor, liksom tidigare okända uppgifter och alternativa källserier.
Kreugerkraschen
Ivar Kreuger skapade ett i det närmaste världsomfattande affärsimperium, ursprungligen byggt på tändstickor, men även företag som LM Ericsson, Swedish Match, Boliden, Grängesberg, SCA ingick. Kreugers bolag drogs med i krisen efter börskraschen 1929 och i början av 1932 hade situationen blivit synnerligen allvarlig. Officiellt begick Ivar Kreuger självmord i mars detta år.
Kommunikationer, kulturmiljö och landskapssyn
Hur förändrades synen på landskapet under industrialismen? Vilken roll spelade de nya åkdonen tåget, cykeln, motorcykeln, mopeden, bilen och bussen för vårt sätt att betrakta landskapet? Hur formade åkdonen vår tids landskapsbild och hur påverkade de användningen av kulturlandskapet? Med teknikhistoriska referat, konst- och litteraturhistoriska paralleller och fylliga utblickar följer Henrik Ranby åkdonens väg genom historien och landskapet.
Kvinnor kring bord på 1700-talets Näs
Under 1700-talet blev det bekväma vardagslivet ett nytt ideal. Det goda livet handlade inte längre enbart om storslagen representation eller materiellt överflöd. Den nya lyxen var istället det komfortabelt inrättade livet i hemmet, med rum inredda för avspänd samvaro i bekväma möbler. Den bekväma vardagen handlar om spåren av denna förändring och om dess förankring i den svenska herrgårdskulturen.