Vasapris till ung “propagandaforskare”

Hur gjorde kungamakten i Sverige på 1600-talet för att få folket att sympatisera med krigen och ställa upp på höga skatter och omfattande utskrivningar? Vad fick befolkningen egentligen veta om krigen och hur lyckades anfall gång på gång förklädas till försvar?

Vasamuseets vänners pris till en förtjänt forskare tilldelas i år Anna Maria Forssberg för avhandlingen Att hålla folket på gott humör om informationsspridning, krigspropaganda och mobilisering under 1600-talet i Sverige.

Trots knappa resurser och en liten befolkning lyckades Sverige bli en stormakt, men expansion kostade och det var bönderna som betalade. Både med sina liv och skatter. Information användes redan på 1600-talet som en maktresurs och från kungen och kyrkan spreds propaganda som skulle hålla folket på “gott humör”. Informationsspridningen var omfattande och effektiv i en tid med varken dagstidningar, TV-nyheter eller Internet att tillgå.

Anna Maria Forssberg har under fyra år studerat information som politiskt maktmedel under statens resursmobilisering för 1600-talets krig. Avhandlingen behandlar information och propaganda för inrikespolitiska syften, i huvudsak i interaktionen kungamakt – bönder.

På Vasamuseets Gustav Adolfs-seminarium den 6 november håller Anna Maria Forssberg ett föredrag om sin forskning och tar emot priset om 35 000 kronor.

Priset delas ut varje år till forskare som bidragit med kunskap om Vasa och den tid som skeppet byggdes i. Förra året gick Vasa-museets vänners pris till sångaren, musikern och kompositören Martin Bagge för hans studier i 1600-talets musikvärld på spaning efter melodier till Lasse Lucidors visor.

Tidigare pristagare:

2004: Martin Bagge
2003: Torbjörn Eng
2002: Carl-Olof Cederlund
2001: Malin Lennartsson
2000: Sören Klingnéus
1999: Göran Stenberg
1998: Marie Louise Rodén
1997: Ebba During
1996: Stephen Johnston
1995: Jan Lindegren
1994: Leon Jespersen
1993: Jan Glete
1992: Nils Erik Villstrand

(2005-11-02)