Augustipriset till Per Svenssons Zorn-biografi
Per Svensson på Augustgalan i Stockholms konserthus. Foto: Andreas Sundbom
Augustpriset 2023 i fackbokskategorin har tilldelats Per Svensson för biografin Zorn – ett liv, en tid i vilken han ”tecknar en nyanserad bild och placerar den världskände konstnärens liv i tiden och rummet, skildrar vägen till berömmelse och slutet då Zorns konstnärliga drivkraft förbrukats”.
Per Svensson är politisk redaktör på Dagens Nyheter och författare till ett tiotal essä- och reportageböcker.
– Zorn hade inte blivit förvånad eftersom han ansåg att varje gång han förekom i något sammanhang var det naturligt att han skulle vinna, sa Per Svensson när han tog emot priset.
Juryns motivering:
”Det finns mycket mer än myten om Anders Zorn med dalkullorna och det eviga rumlandet. I Per Svenssons biografi får vi ett fylligt porträtt av mirakelmålaren och den moderna entreprenören med sin enastående förmåga att nätverka i de rätta kretsarna, ta betalt, och blicka framåt. Men varken hans konst eller hälsa tålde så mycket framgång och så mycket festande. Per Svensson tecknar en nyanserad bild och placerar den världskände konstnärens liv i tiden och rummet, skildrar vägen till berömmelse och slutet då Zorns konstnärliga drivkraft förbrukats.”
Svenska Förläggareföreningen instiftade Augustpriset 1989 med syftet att ”årligen belöna och sätta fokus på de allra bästa nyutkomna böckerna på svenska”.
Augustpriset – årets fackbok
2022: Nina van den Brink: Jag har torkat nog många golv. En biografi om Maja Ekelöf
2021: Nils Håkanson: Dolda gudar. En bok om allt som inte går förlorat i en översättning
2020: Elin Anna Labba: Herrarna satte oss hit. Om tvångsförflyttningarna i Sverige
2019: Patrik Svensson: Ålevangeliet. Berättelsen om världens mest gåtfulla fisk
2018: Magnus Västerbro: Svälten. Hungeråren som formade Sverige
2017: Fatima Bremmer: Ett jävla solsken. En biografi om Ester Blenda Nordström
2016: Nina Burton: Gutenberggalaxens nova. En essäberättelse om Erasmus av Rotterdam, humanismen och 1500-talets medierevolution
2015: Karin Bojs: Min europeiska familj. De senaste 54 000 åren
2014: Lars Lerin: Naturlära. Limes norrlandicus
2013: Bea Uusma: Expeditionen. Min kärlekshistoria
2012: Ingrid Carlberg: ”Det står ett rum här och väntar på dig”. Berättelsen om Raoul Wallenberg
2011: Elisabeth Åsbrink: Och i Wienerwald står träden kvar
2010: Yvonne Hirdman: Den röda grevinnan. En europeisk historia
2009: Brutus Östling & Susanne Åkesson: Att överleva dagen. Om fåglars sinnen och anpassningsförmåga
2008: Paul Duncan & Bengt Wanselius: Regi Bergman
2007: Bengt Jangfeldt: Med livet som insats. Berättelsen om Vladimir Majakovskij och hans krets
2006: Cecilia Lindqvist: Qin. En berättelse om det kinesiska instrumentet qin och dess betydelse i den bildade klassens liv …
2005: Lena Einhorn: Ninas resa. En överlevnadsberättelse
2004: Sverker Sörlin: Europas idéhistoria 1492-1918
2003: Nils Uddenberg: Idéer om livet. En biologihistoria I-II
2002: Lars-Olof Larsson: Gustav Vasa – landsfader eller tyrann?
2001: Hans Hammarskiöld, Anita Theorell & Per Wästberg: Minnets stigar. En resa bland svenska kyrkogårdar
2000: Dick Harrison: Stora döden. Den värsta katastrof som drabbat Europa
1999: Jan Svartvik: Engelska – öspråk, världsspråk, trendspråk
1998: Bengt Jangfeldt: Svenska vägar till S:t Petersburg. Kapitel ur historien om svenskarna vid Nevans stränder
1997: Sven-Eric Liedman: I skuggan av framtiden. Modernitetens idéhistoria
1996: Maja Hagerman: Spåren av kungens män. Om när Sverige blev ett kristet rike i skiftet mellan vikingatid och medeltid
1995: Maria Flinck: Tusen år i trädgården. Från sörmländska herrgårdar och bakgårdar
1994: Leif Jonsson (red.): Musiken i Sverige I-IV
1993: Peter Englund: Ofredsår. Om den svenska stormaktstiden och en man i dess mitt
1992: Gunnar Broberg (red.): Gyllene äpplen. Svensk idéhistorisk läsebok
(2023-11-27)
