Kung Gustav Vasa har i nyare forskning lyfts fram som en tyrann. I boken Gustav Vasa och hans fiender får läsarna lära känna de individer och enheter som försökte förhindra hans expansionspolitik, bland andra Kristian II, katolska kyrkan, Lübeck, Olaus Petri och Nils Dacke.

I fem texter belyser Maja Hagerman teman som glömska, spårtydning och minnets återkomst. Det kan handla om det medeltida helgonet S:t Botvid, om antropologen Gustaf Retzius märkliga resa på den finska landsbygden, om trädgårdsväxternas och fotografins historia och arvet efter arbetarrörelsen.

Berättelsen om Stora Sköndal rymmer ett stycke fascinerande svensk historia som inleds vid förra sekelskiftet – och utvecklingen fortgår än i dag. Det började med en utbildning av diakoner för män, en grundsten till 1900-talets utbildning av socialarbetare, och med ett av landets första vårdhem för epileptiker.

August Brunius (1879–1926) var den första professionella svenska kritikern. Tiden mellan 1902 och 1926 då Brunius var verksam är en oerhört händelserik tid i Sveriges kulturhistoria. Inom måleriet avlöstes de stora nationalromantikerna av expressionisterna; inom arkitekturen växte Det Nya Stockholm fram. Brunius var där och rapporterade och kritiserade.

Genom sin frejdighet och sitt rättframma sätt blev Karl XV snabbt populär och kallades i folkmun Kron-Kalle. Han hade en anspråkslös stil, klädde sig ofta som en vanlig undersåte och sades resa runt i riket inkognito. Eftermälet är rikt och sägnerna om honom många, men vem var han egentligen?

Drottningholms slott är för många sinnebilden av Sveriges kulturella storhetstid. På 1700-talet var Drottningholm mötesplats för Sveriges vetenskapliga och medicinska elit. Hit kom bland andra Carl von Linné, som hjälpte drottning Lovisa Ulrika att skapa slottets naturhistoriska museum.

Mitt under andra världskriget fattade några av Sveriges mäktigaste politiker beslutet om landets kanske största satsning någonsin. Att bygga en tunnelbana i Stockholm. Tunnelbanemiraklet berättar om en vision och en chansning som ledde till ett av världens största tunnelbanesystem sett till invånarantalet.

Boken Nr 81 Johan Kind och kronprins Karl Johan ger en helhetsbild av det andra Napoleonkriget genom dubbla perspektiv. Läsarna får följa både den högste befälhavaren, Karl Johan Bernadotte, och en av soldaterna på marken, Johan Kind från Västgöta regemente.

Latinets historia är också en del av Sveriges. Våra historiska källor är späckade med latinska ord och uttryck. Latin för släkthistoriker förklarar ett stort antal begrepp från nylatinets guldålder och är särskilt anpassad för forskare utan förkunskaper i latin. Ordboken omfattar runt 10 500 ord, nylatinska stavningsvarianter, förkortningar, exempelfraser och latiniserade namn.

Av vilka material och i vilka färger syr man en karolineruniform? Hur ser en uniformsknapp från år 1709 ut, hur skall manen på en kavallerihäst kammas eller hur många gram krut skall man ladda en musköt med innan drabbning? Dessa och många andra intressanta frågor får den läsarna svar på i denna bok.

Detta är en bok som handlar om dem som inte uppmärksammades vid Motala Verkstad. Historieskrivningen har hittills enbart fokuserat på männens historia. Författarna har försökt ta reda på vad kvinnorna i Motala Verkstad gjorde och hur de levde under åren 1900 till 1950.

Länge har det saknats en handbok som ger en överblick över det rika historiska källmaterial som finns i våra svenska arkiv. I tidigare böcker har fokus legat på ett område eller delar av det arkivmaterial som finns att tillgå. Våra historiska arkiv visar vilken generös resurs våra arkiv är och tar ett grepp om skilda ämnesområden och vilka material som återfinns i olika arkiv.

I 2022 års upplaga av Arkeologi i Östergötland berättar 26 skribenter om stort och smått inom östgötsk arkeologi. I årets nummer får läsarna färdas från spåren efter stenålderns jägare och bönder vid Sommen och nötplockare Öjebro, via bronsålderns hällristningar och järnålderns gravar ända in på 1800-talets kyrkvindar.

Anna Kaijser var en av de första kvinnorna i Sverige tog läkarexamen. Hennes kvinnliga studiekamrater valde bort man och barn. Det ansågs inte möjligt att vara kvinna, läkare, mor och maka på samma gång. Men Kaijser ville ha både jobb och familj. Frågan var bara hur det skulle gå till i en tid då en gift kvinna var omyndig, inte hade egna pengar och inte rätt att ta offentliga tjänster.

Hur hamnade en tomahawk från den nordamerikanska östkusten i Karl XI:s rustkammare på Stockholms slott i slutet av 1600-talet? Boken Colonial objects in early modern Sweden and beyond handlar om tomahawken och andra föremål som förvärvades av kungligheter, aristokrater och lärda i samband med Sveriges koloniala expansion på 1600-talet.

År 1944 evakuerades estlandssvenskarna, hjälpta av Ludwig Lienhard, en SS-officer som anställts av Sverige som flyktingkoordinator. Men operationen tycks ha haft kopplingar till ett mytomspunnet nätverk som bistod flyende nazister och Lienhard spelade ett farligt dubbelspel.

Från medeltiden fram till 1920-talet sköttes vägunderhållet på den svenska landsbygden av fastighetsägarna. I Välfärdens vägar granskas hur svårt det var att reformera underhållssystemet till följd av ett långtgående individuellt och lokalt självbestämmande.

Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet.

I närmare 750 år har kvinnor verkat, haft inflytande och tagit ansvar på Skokloster. Från det slutna kvinnolivet bakom de medeltida klostermurarna till slottsfruarnas insatser för den adliga egendomen. Även när maken formellt sett var hushållets överhuvud förväntades makan sköta mycket av den dagliga driften. Via kvinnorna skapades nätverk och egendomar överfördes mellan släkterna.

Boken Försvarets traditioner är en beskrivning av Försvarsmaktens samlade traditioner från och med 1500-talet och fram till i dag. Den har tagit fram av Försvarets traditionsnämnd och ger också rekommendationer till hur traditionsfrågorna kan hanteras i samband med de stora strukturella förändringar som nu sker.