Detta är en bok som handlar om dem som inte uppmärksammades vid Motala Verkstad. Historieskrivningen har hittills enbart fokuserat på männens historia. Författarna har försökt ta reda på vad kvinnorna i Motala Verkstad gjorde och hur de levde under åren 1900 till 1950.

Länge har det saknats en handbok som ger en överblick över det rika historiska källmaterial som finns i våra svenska arkiv. I tidigare böcker har fokus legat på ett område eller delar av det arkivmaterial som finns att tillgå. Våra historiska arkiv visar vilken generös resurs våra arkiv är och tar ett grepp om skilda ämnesområden och vilka material som återfinns i olika arkiv.

I 2022 års upplaga av Arkeologi i Östergötland berättar 26 skribenter om stort och smått inom östgötsk arkeologi. I årets nummer får läsarna färdas från spåren efter stenålderns jägare och bönder vid Sommen och nötplockare Öjebro, via bronsålderns hällristningar och järnålderns gravar ända in på 1800-talets kyrkvindar.

Anna Kaijser var en av de första kvinnorna i Sverige tog läkarexamen. Hennes kvinnliga studiekamrater valde bort man och barn. Det ansågs inte möjligt att vara kvinna, läkare, mor och maka på samma gång. Men Kaijser ville ha både jobb och familj. Frågan var bara hur det skulle gå till i en tid då en gift kvinna var omyndig, inte hade egna pengar och inte rätt att ta offentliga tjänster.

Hur hamnade en tomahawk från den nordamerikanska östkusten i Karl XI:s rustkammare på Stockholms slott i slutet av 1600-talet? Boken Colonial objects in early modern Sweden and beyond handlar om tomahawken och andra föremål som förvärvades av kungligheter, aristokrater och lärda i samband med Sveriges koloniala expansion på 1600-talet.

År 1944 evakuerades estlandssvenskarna, hjälpta av Ludwig Lienhard, en SS-officer som anställts av Sverige som flyktingkoordinator. Men operationen tycks ha haft kopplingar till ett mytomspunnet nätverk som bistod flyende nazister och Lienhard spelade ett farligt dubbelspel.

Från medeltiden fram till 1920-talet sköttes vägunderhållet på den svenska landsbygden av fastighetsägarna. I Välfärdens vägar granskas hur svårt det var att reformera underhållssystemet till följd av ett långtgående individuellt och lokalt självbestämmande.

Det finns en tydlig berättelse om hur humaniora marginaliserades i efterkrigstidens Sverige: i ingenjörernas, teknokraternas och samhällsvetarnas land fanns det inget utrymme för bildning, filosofi och historia. Denna bok utmanar en sådan föreställning och visar hur påtagligt närvarande humaniora var i tidens offentlighet.

I närmare 750 år har kvinnor verkat, haft inflytande och tagit ansvar på Skokloster. Från det slutna kvinnolivet bakom de medeltida klostermurarna till slottsfruarnas insatser för den adliga egendomen. Även när maken formellt sett var hushållets överhuvud förväntades makan sköta mycket av den dagliga driften. Via kvinnorna skapades nätverk och egendomar överfördes mellan släkterna.

Boken Försvarets traditioner är en beskrivning av Försvarsmaktens samlade traditioner från och med 1500-talet och fram till i dag. Den har tagit fram av Försvarets traditionsnämnd och ger också rekommendationer till hur traditionsfrågorna kan hanteras i samband med de stora strukturella förändringar som nu sker.

Skåne är en av Skandinaviens borgtätaste provinser med mer än 150 borgar och borglämningar från medeltiden och renässansen. Många av dem har varit små träborgar där den materiella standarden var låg och hårt arbete präglade vardagen. Arkeologen Anders Ödman berättar här om ett fyrtiotal borgar och deras historia.

Få militära verksamheter omges av så tät mytbildning som specialförbanden. Här ges en grundlig inblick i verklighetens specialoperationer och specialförbandens aktiviteter från medeltiden till 1995. Boken är den första historiska analysen av specialoperationer och okonventionella militära aktiviteter i Sverige.

Den 29 juli 1965 kan vara den märkligaste dagen i Sveriges och Göteborgs kriminalhistoria. En bank rånades av rånare med grodmansdräkter som flydde genom att kasta sig i Säveån. Ungefär samtidigt försvann tre unga arbetargrabbar och en student. Hänger händelserna ihop? Många teorier har lagts fram genom åren.

I mer än 300 år fungerade salongen som en mötesplats mellan privat och offentligt, där människor från olika samhällsskikt kunde mötas för att diskutera samhället, lyssna till högläsning och musik, se teaterstycken eller bara knyta kontakter, ta samtiden på pulsen, se och synas. Molière, Rousseau, Schubert och Goethe hade kanske aldrig gått till historien ifall inte salongerna burit fram dem.

År 1611 förklarade den danske kungen Kristian IV krig mot Sverige. Kalmar och stadens slott utsätts för attacker och är först med att falla, och har därför gett namn åt kriget, men konflikten berörde hela landet. Det var ett kort men förödande krig som på många sätt var en fortsättning på nordiska sjuårskriget som hade utkämpats 40 år tidigare.

När andra världskriget drabbade Baltikum satte tusentals flyktbåtar kurs mot Sverige. Ombord på dessa båtar fanns inte bara människor, utan också väskor och bylten som packats med allehanda saker. Fotoalbum, silverbestick, dopklänningar, böcker och nallebjörnar fick för första gången gunga på Östersjöns vågor, tillsammans med fiskegarn, kompasser och ibland även skjutvapen.

Dagmar Lange klev 1949 in i offentligheten som deckarförfattaren Maria Lang. Hon satte en ny standard för den svenska deckaren och under fyra decennier kom varje höst en ny Maria Lang-deckare. Biografin Ett dubbelt liv behandlar både livet och författarskapet, både Dagmar Lange och Maria Lang.

År 1522 köpte Gustav Vasa ett antal örlogsfartyg från hansestaden Lübeck och tog dem till Sverige. Det blev startskottet för den svenska flottan. Klart skepp! är indelad i sex århundraden och består av femton texter skrivna av tolv författare, var och en med sin specialistkompetens.

Judisk närvaro och verksamhet i Sverige har varit mångfacetterad och är väl dokumenterad. Åtskilliga arkivhandlingar finns naturligtvis i de judiska församlingarnas och i andra judiska organisationers egna arkiv. Men det finns också mycket att hämta i offentliga arkiv på statlig, regional och lokal nivå, liksom i personarkiv.

Många av personerna, händelserna och miljöerna i Selma Lagerlöfs Gösta Berlings saga har förebilder i verkliga livet. Här presenteras de förmodade förebilderna till Gösta Berling själv, majorskan och kavaljererna med flera.