Ett halvt sekel av sisu tecknar femtio år av sverigefinsk hembygdshistoria, från arbetskraftsinvandringen till dagens minoritetsstatus. Haninge har en stor sverigefinsk minoritet och är en av få kommuner med finskspråkiga klasser. Det finns engagerade föreningar, politiker och medborgare. Men det har varit en kontinuerlig kamp för språk och rättigheter under alla år.

År 1857 giftes prinsessan Sofia av Nassau bort med den svenske hertigen Oscar av Östergötland. Föga anade någon av dem att de femton år senare skulle sitta som kung Oscar II och drottning Sofia på de förenade kungarikena Sveriges och Norges tron. Sofia var en drottning som alltid fanns vid kungens sida – som råd­givare och osviklig partner.

I Skolagans historia och pedagogik redogörs för styrningen av den tidigmoderna skolans vardag. Genom studier av lagtexter och pedagogiska skrifter visar han hur social och sedlig fostran, ordningsfrågor och våldsbruk utgjorde centrala delar av skolans uppdrag. Dessutom belyses hur skolagan knöt an till ett pedagogiskt och didaktiskt tänkande och hur detta förändrades under perioden.

Intresset för och forskning om judarnas historia i Sverige har ökat avsevärt under de senaste decennierna, men ett översiktsverk har länge saknats. I den här boken ges en sådan helhetsbild. Vi möter enskilda judar men får också veta hur judiska församlingar och andra organisationer vuxit fram och relaterat till det omgivande majoritetssamhället.

Julius Lagerheim tjänstgjorde som svensk-norsk generalkonsul i Alger 1826–1829, just innan staden intogs av franska trupper och koloniseringen av landet började. Hans berättelse utgör ett fängslande vittnesmål om det kritiska diplomatiska läget, om landet och dess invånare, om konflikter och nöjen, fest och vardag, och mycket mer. Men först och främst gäller det en upplyst nordeuropés möte med en främmande och exotisk kultur.

Han föddes i Sillbodal i Värmland och var under många år verksam som distriktsveterinär. Men för eftervärlden är Birger Furugård känd som ledaren för det första svenska nazistpartiet. För första gången berättas nu hela historien om hur det gick till när nazismen kom till Sverige. I centrum står en vältalig men ytterst problematisk politisk ledare som hölls om ryggen av Nazitysklands höjdare.

Omsorg, fostran och straff är genomgående teman i barnavårdens historia. I god tro handlar om den tunna gränsen mellan omsorg och grymhet och kampen för upprätthållandet av samhällsordningen. Fokus ligger på samhällets ansvar för fattiga barn och barnfamiljer – i dag och i förfluten tid.

Skarprättare, häxprocesser och rysshärjningar är en resa i tid från forntid till i dag, men även en resa genom de norrländska landskapen. Det är berättelsen om umbäranden, strävan men också om kärlek, gemenskap och lycka i en storslagen och otämjd natur.

”Vi föddes in i det judiska, både du och jag. Du när så många judiska vägar fortfarande syntes öppna, jag när så många judiska vägar hade stängts.” Så inleder Göran Rosenberg sin berättelse om Marcus Ehrenpreis, överrabbin i Stockholm 1914–1948. Det är en berättelse om ofullbordade drömmar, obesvarad kärlek och förintade möjligheter.

Dick Harrison tar ett helhetsgrepp på en av de mest fantasieggande perioderna i svensk historia. Sveriges stormaktstid tar avstamp i Karl IX:s tid på tronen, en period då det gick som allra sämst för Sverige och dess soldater, berättar om hur landet på kort tid blev en en nord- och östeuropeisk stormakt och sträcker sig därefter fram till det fatala skottet vid Fredrikstens fästning 1718.

Havet har flera ansikten – ofta rofyllt och välkomnande, men också våldsamt och dödsbringande. I årtusenden har havet varit en scen för liv, handel och krig och misslyckanden. I boken Facing the sea får vi ta del av svenska erfarenheter av havet, skrivet av forskare vid Centrum för maritima studier vid Stockholms universitet.

Nils Ferlin är ett av den svenska litteraturens och visskattens evigt levande namn, han är en ”folkets skald”. I bildbiografin Efterskörd lyfts mindre kända delar av Ferlins skapande fram, återfunna i spånkoffertar, resväskor och kartonger på släktingars vindar och i källare, men också i bibliotekens arkiv.

När Jonas Sjöstedt kandiderade till partiledarposten på hösten 2011 balanserade Vänsterpartiet på fyraprocentsspärren i opinionen. När han avgick 2020 var han Sveriges populäraste partiledare och partiet mer än dubbelt så stort. Nu har han skrivit sina memoarer tillsammans med sin mångåriga pressekreterare, Jessica Nordh.

I Vikingatidens vagga presenteras en av de mest mytomspunna och betydelsefulla epokerna i vår historia – men kanske också den minst kända: vendeltiden. Utan kunskap om vendeltiden åren 550–800 är det som hände under den efterföljande vikingatiden svårt att förstå.

Epsteins Stockholm är en berättelse om en stad under kraftig förvandling. Här möter betraktaren 1960-talets Stockholm med ett myllrande folkliv, drastiska rivningar och framväxten av nya förorter. Demonstrationer, folkfester och kändisar passerar revy. Men också vardagliga ögonblicksbilder.

Gerda Höjer var vid mitten av 1900-talet den kanske mäktigaste kvinnan i svensk fackföreningsrörelse. Boken Syster Gerda skildrar hennes liv och gärning under åren som flickskoleelev vid Åhlinska skolan, tiden vid Röda Korsets sjuksköterskeskola, det strängt reglerade livet som röntgensjuksköterska på Maria sjukhus och pionjärarbetet och de olika topposterna inom fackföreningsvärlden och politiken.

År 1921 hölls det första valet med så kallad allmän och lika rösträtt. Men hur omfattande var den rösträtt som införts? I boken Allmän rösträtt? tecknas rösträttens historia i Sverige efter den allmänna rösträttens införande. Det visar sig här att rätten att rösta under 1900-talet inte alls omfattat alla befolkningsgrupper.

I boken I skuggan av ett helgon visar vilken roll dottern Katarina spelade i den heliga Birgittas liv och i hur hög grad det är tack vare henne som det första birgittinklostret kom till och att helgonförklaringen av Birgitta ägde rum. ”Katarinas självuppoffrande natur var förutsättningen för Birgittas livsverk. Det är kanske Katarina vi borde kalla för helig.”

Upplysningsepoken flödade av diskussioner om människans natur, sanningen och Gud. Den präglades av internationella utbyten av idéer, folk och guld. Men betydde upplysningen samma sak för män och kvinnor, för rika och fattiga, för européer och icke-européer? Dorinda Outrams bok visar hur synen på upplysningen förändrats i takt med samtidens politiska och ekonomiska trender.

Få kärlekshistorier har varit så omtalade och gett upphov till lika många rykten som den mellan den svenske adelsmannen Axel von Fersen och den franska drottningen Marie-Antoinette. Här finns alla ingredienser som skapar evig ryktbarhet: omöjlig kärlek, ädelmod, skönhet, ofattbar rikedom och makt, revolution och ond bråd död.