Åren 1893–1895 genomförde Salomon August Andrée nio fria färder med gasballongen Svea. Han flög från Stockholm och Göteborg. Landningarna skedde runtom i Sverige. Och en gång i Finland. Svea-flygningarna har tidigare främst beskrivits vara provflygningar inför den berömda polarexpeditionen. Här ställs de i ett samlat fokus för första gången.

I årets Arkeologi i Östergötland berättar 24 arkeologer om stort och smått inom östgötsk arkeologi, från spåren efter den äldsta stenålderns jägare vid Tåkern, bronsålderns hällristningar och järnålderns gravar ända fram till 1800-talets stadsgårdar, liksom flytten av ett hällristningsblock, fynd från vikingatida gravar och de avrättade på galgbacken.

Andra världskriget inleddes den 1 september 1939 när Tyskland invaderade Polen. Finland anfölls av Sovjet den 30 november medan Norge och Danmark anfölls av tyskarna den 9 april 1940. Här får man läsa om svenska frivilliga i Finland, den norske kungens flykt från tyskarna, Oslogänget som hyllades som hjältar i London och sågs som terrorister i Berlin, de vita bussarna och tysktågen genom Sverige.

Antologin Kretsen kring Rosenius. Släkten, vännerna och breven presenterar några av de personer och nätverk som Carl Olof Rosenius, lekmannapredikant och grundare av Evangeliska Fosterlands-Stiftelsen, stod i kontakt med.

I boken En synnerligen vacker och blomstrande stad sammanfattas Norrköpings historiska utveckling utifrån dagens kunskapsläge. Här skildras stadens långa och mångfasetterade utveckling, en stad med många historiska ansikten.

När dubbelmordet i Linköping kunde klaras upp efter 16 år var det en släktforskare som stod för genombrottet. Peter Sjölund gick 200 år bakåt i tiden och byggde ett släktnät som lyckades ringa in mördaren, som greps och erkände direkt. Genombrottet är berättelsen om jakten som satte punkt för den största mordutredningen i Sveriges historia efter Palmemordet.

Boken Jägare och redskap behandlar jaktens historia och alla de attiraljer som hör jakten till, från stenåldern och fram till modern tid. En populärvetenskaplig blandning som vänder sig till alla som är intresserade av historia, kultur, arkeologi, konst, etnologi och personhistoria.

I denna antologi diskuteras historikerns yrkesroller i relation till det moderna samhällets förändringar. Vilka övergripande tekniska och kulturella förändringar har bidragit till kretsloppen för historisk kunskap under det sena 1900- och det tidiga 2000-talet? På vilka samverkansytor finner vi idag yrkesverksamma historiker?

Kulturens årsbok 2021 innehåller tolv nyskrivna artiklar på temat arkeologi i Lund. Arkeologin har i stort sett från första början varit en väsentlig del av Kulturens kulturhistoriska verksamhet och intresset är stort bland allmänheten för den fortlöpande dokumentationen av Lunds äldre historia,

År 1628 gav Gustav II Adolf i uppdrag till generalmatematikern Anders Bure att genomföra en systematisk storskalig kartering av hela det dåvarande Sverige. Under två decennier utbildades en kår av statliga lantmätare och ett unikt arbete med att kartera den svenska landsbygden inleddes. Tack vare stormaktstidens arkivhållning och senare tiders lantmäteri har kartmaterialet bevarats – ensamt i sitt slag i världen.

Skolväsendet utvecklades explosionsartat i Sverige under 1900-talet. Från att stora delar av befolkningen saknat grundläggande utbildning fick alla barn tillgång till skola och efter avslutad skolgång möjligheter till eftergymnasial utbildning. Men med expansionen har också följt en kontinuerlig, ofta tillspetsad kritik där olika slags krisscenarier har målats upp. Politiker, forskare och debattörer har alla på olika sätt formulerat sitt missnöje med skolan.

Från Malmö i söder till Vilhelmina i norr, från västkust till östkust, dåtid till nutid, från ångmaskiner till gasturbiner, från lastmopeder till lokomotiv, från en liten sockertång på några gram till en supertanker på en halv miljon ton. Med spännande tekniska nedslag på 56 företagsadresser som betytt mycket för svensk industri.

Bohuslän har gått från att vara norskt till att bli danskt-norskt och slutligen svenskt. Landskapet har varit skådeplats för många stormiga strider under århundradenas lopp. Danska och norska stormän har kämpat om herraväldet. Men här blomstrade också Kungahälla, Norges mest betydande stad under 1100-talet.

Hedvig Elisabet Charlotta kom till Sverige som femtonåring för att gifta sig med Gustav III:s bror, hertig Karl. Hon var som skapt för att befinna sig i centrum av det lysande hovlivet. Hon slutade sina dagar 1818 som drottning av både Sverige och Norge. Under hela denna tid skrev hon ned var hon såg, hörde och upplevde i en hemlig dagbok som när den gömdes undan kom att omfatta över 7 000 tättskrivna sidor inifrån maktens korridorer.

Möt en lång rad välkända, men även bortglömda, män och kvinnor ur svensk press- och mediehistoria. Deras efterlämnade handlingar förvaras i Sveriges Pressarkiv i Riksarkivet. Pressarkivet innehåller även specialbibliotek och stora samlingar av foton, originalteckningar, löpsedlar, pressklipp och tidningar.

Läkarinnor är berättelsen om de första kvinnorna som utbildade sig till läkare i Sverige, Karolina Widerström och de femton som följde närmast efter. De var pionjärer som bröt ny mark efter det att kvinnan 1870 fick tillträde till högre utbildning på universitet och högskolor.

Åren 1848–1850 utkämpade Danmark det första slesvigska kriget. Under inflytande av skandinavismen deltog 243 svenska frivilliga i kriget på dansk sida, och åtta av dessa stupade. Två av dessa frivilliga var studenten Gustaf Envall och artilleriofficeren Carl Fredrik Wilhelm Gripenberg, som båda har lämnat intressanta vittnesbörd om sina upplevelser i Danmark.

En general, en präst, en upprorisk ledare, en bödel och en menig soldat fick på olika sätt uppleva det stora nordiska kriget som rasade från 1700 till 1721. De slungades runt i hungermarscher, terrorkampanjer, pesthärjade belägringar, fjällstormar och våldsamma slag, från Finland, Sverige och Baltikum hela vägen till både Norge och Ryssland. Mordängeln skildrar vardagliga problem, som spritjakt, fanflykt och brist på kängor.

Sverige var ett föregångsland när det gäller internationellt bistånd. Idag attackeras den traditionella biståndspolitiken från olika fronter, både i Sverige och internationellt. Boken En svindlande uppgift tecknar den historiska bakgrunden till dessa debatter och den svenska biståndspolitiken 1945–1975.

Under 1800-talet fick konsten nya arenor i form av museer och gallerier. Men hur skulle besökarna bete sig på dessa mötesplatser? lllustrerad press, måleri och vägledningar gav instruktioner om hur konsten skulle betraktas.