Theodor Adelswärd var utpräglad entreprenör, företagare, disponent, baron, politiker. Vid 23 års ålder fick han ta över ansvaret för en av Sveriges största jordegendomar, Baroniet Adelswärd i Åtvidaberg. Han lyckades inte rädda de krisdrabbade koppargruvorna med tillhörande kopparverk, men kunde i stället bygga upp en lönsam snickeriindustri som bland annat omfattade landets första fabrikstillverkning av kontorsmöbler.

Boken Människor i rörelse tar upp nio innovationer som förändrat världshistorien – från den första flotten till rymdturismen via simkonstens och skidåkningens historia. Den handlar inte så mycket om transporterna i sig, utan mer hur de förändrat vårt sätt att tänka och vara.

Statens roll inom hälso- och sjukvården är mer aktuell än någonsin och medicinhistoriska exempel åberopas flitigt i medierna. Arkivguiden Vården och staten behandlar de centrala källorna till den svenska hälso- och sjukvårdens historia från medeltiden till 1960-talet. De berörda myndigheternas arkiv innehåller källor om hälso- och sjukvården i hela riket, och regionala och lokala förhållanden belyses ner till individnivå.

I 200 år har sparbankerna varit en del av det svenska banksystemet. De har omvandlats från lokala, småskaliga inlåningskassor till fullsortimentsbanker sammankopplade med de globala finansiella marknaderna. I början av 1990-talet gick en stor del av sparbankerna samman och bildade Sparbanken Sverige, som år 2006 bytte namn till Swedbank. I dag finns nära 60 självständiga sparbanker kvar runt om i landet.

Karl Gustaf och Karl Allan Westman var riksdagsmän för Bondeförbundet under två, tre decennier. Den ene var historieprofessor i Uppsala, den andre bonde på östgötaslätten. KG är nog främst ihågkommen som justitieminister och ansvarig för ingrepp i pressfriheten undan andra världskriget. Bokens titel syftar på att han var statsråd under båda världskrigen.

För 100 år sedan växte en nybyggarstad upp strax utanför Stockholm. Den befolkades mest av fattiga stockholmare som byggde sina ruckel av gamla sockerlådor och byggmaterial från byggen inne i stan. Här finns i dag Hagalunds arbetsplatsområde som ska genomgå ett stort förändringsarbete. I skuggan av Blåkulla berättar om de byggnader och människor som finns i området i dag.

Svensk stormaktstid beskrivs i allmänhet som en dyster tid. Människor plågades av köld, missväxt och svält, och all tid och möda tycks ha lagts på att klara vardagen, i en grå och dyster vandring mot döden. Annika Sandén tar oss i stället med till de ljusare sidorna av 1600-talets vardagsliv, med jordbruksårets alla kalas och de fester som firade livets gång, och lekar och upptåg.

Detta är vår kollektiva berättelse, i våra gener har vi varandras historia – födelse, död, sjukdom, krig, hungersnöd, migration och sex. Vetenskapsjournalisten Adam Rutherford förklarar hur nya genforskningen helt skriver om den mänskliga historien – från 100 000 år sedan till nutid.

För långfärdsseglaren i Östersjöområdets skärgårdar finns mycket att upptäcka. Från Stockholms ström till S:t Peterburg, från Sveaborgs fästningsvallar till Tallin, Runö och Riga möter kustland och öar med tusenårig historia och bebyggelseutveckling, kulturella särdrag och storslagen natur. En mångfald av intressanta händelser och platser presenteras i Sjöfärder i Österled tillsammans med bilder, faktarutor och kartor.

Nobelbibliotekets förste bibliotekarie var en synnerligen mångsidig man. Karl Warburg (1852–1918) var professor i litteratur- och konsthistoria, tidningsman och liberal politiker, tillika stor konstvän. I denna antologi publiceras ett urval av Warburgs essäer och artiklar: kritik om svensk litteratur publicerade i tidningar och tidskrifter, bland annat om Victoria Benedictsson, Olof von Dalin, Anna Maria Lenngren liksom om kvinnorna i Byrons liv.

I trettioåtta kapitel berättas Malmös hemliga historia med motstånd, terror, spionage och annat det sällan talas om. Boken inleds med motståndsrörelsen mot Karl X Gustav på 1600-talet och Karl XII:s hemlige spion. Därefter kommer Lenins hemliga besök, Sveriges enda tågrån, östtyska agenter, Baader Mainhof-ligan och mycket annat.

Kronprinsessan Margareta, Gustaf VI Adolfs första hustru dog bara 38 år gammal för exakt 100 år sedan, höggravid med sitt sjätte barn. Hon lämnade inte bara familjen i förlamande sorg – hon sörjdes av ett helt folk. Hur kom det sig? Och varför blev det så tyst efter henne? Prinsessan Christina har sökt i de privata familjearkiven efter svar. Hon har gått igenom brev, fotoalbum och dokument och rest till sin kusin drottning Margrethe i Danmark för att få veta mer.

Krig har i alla tider inneburit att människor ofrånkomligen tvingats utsätta sig själva för livsfara på slagfältet. Vad har drivit svenska soldater att ge sig ut i strid och villigt dö för sin konung? Vilken roll spelade den kristna tron, militära lydnadskrav, propaganda och synen på ära? Hur har den enskilde och truppen förberetts för och reagerat inför det uppenbara dödshotet? Detta är frågor som Lars Ericson Wolke tar sig an i Stridens verklighet.

I Rikedom förpliktigar undersöks de många faktorer som samspelade till att på kort tid göra Göteborg till en kunskaps- och kulturstad av rang, bland annat det låga skattetrycket som lade grunden till enorma förmögenheter, grupptrycksmentalitet som fick donatorerna att bjuda över varandra och konkurrensförhållandet till Stockholm.

Kungar – en världshistoria handlar om autokrati och frihet över hela jorden och sträcker sig 5 000 år tillbaka, för att till sist återvända till randen av vår tid i jakten efter hur det kommer sig att en så stor del av världshistorien har präglats av monarker som gjort anspråk på att styra ensamma och utan inskränkningar.

Gustav III:s ryska krig utkämpades under tre sommarhalvår med början 1788. Det var sista gången Sverige på egen hand framgångsrikt förde krig mot en europeisk stormakt. Berömda är de svenska segrarna vid Valkeala och Svensksund 1790. Gustav III:s armé presenteras här i sin helhet med fokus på vapen och de gustavianska uniformerna, kungliga såväl som manskapets.

I Humanimalt möts humanmedicin och djurmedicin i en rad aktuella historiska fallstudier. En rad forskare skriver om epidemier, vaccination och dissektion, om mat, medicin och bot ur historiskt och nutida perspektiv.

Jenny Lind, den svenska näktergalen, kom att göra en resa som andra människor bara kunde drömma om. Den fattiga, föräldralösa flickan skulle bli Sveriges första världstjärna. Men vägen dit var kantad av bekymmer och svårigheter. I biografin Näktergalen får vi ta del av hennes fascinerande levnadsöde.

I juli 1897 steg ingenjör Salomon August Andrée till väders i luftballongen Örnen, tillsammans med två färdkamrater. De svävade mot skyn och färdades med vinden från Dansköns strand ut över öppna havet, men allt gick fel. Innan expeditionen fick sitt sorgliga slut tvingades Andrée, Knut Frænkel och Nils Strindberg utkämpa en lång och hård kamp i polarisens ogästvänliga landskap.

Mycket blev fel när Stockholm förvandlades till en modern metropol på 1960- och 1970-talen. Den omfattande rivningen av uppemot sjuhundra hus i Klarakvarteren har sedan varit som ett öppet sår som aldrig riktigt tillåtits läka. Boken Klarakvarteren handlar om de omfattande byggnationer som genomförts i området de senaste åren.