Biblioteket i Roggeborgen
I Strängnäs höjer sig Roggeborgen med Roggebiblioteket över Mälaren. Nu presenteras bibliotekets långa historia i en ny antologi som utkommer med anledning av att det gått 50 år sedan Roggebiblioteket blev en del av Kungliga Biblioteket.
Malmö då och nu
Journalisten Martin Andersson ger i Malmö då och nu en bildrik och nostalgifylld skildring av Malmös historia. Boken innehåller trettio texter – i en eller annan form tidigare publicerade i Sydsvenskan. Texterna spänner över epoker och tar upp olika platser och byggnader i Malmö.
Judiskt liv i Stockholm 1775–1875
Aronsberg och Kronoberg, Kungsholmens två ålderdomliga och judiska begravningsplatser, är utgångspunkten för denna skildring av det judiska Stockholm. Under 100 år, från slutet av 1700-talet till slutet av 1800-talet, får vi följa såväl den svenska statens inställning till judisk invandring, som många av de invandrade personernas öden.
Kartornas historia
Kartornas historia är en resa från stenåldersmänniskornas mystiska symboler fram till GPS och Google Earth i en berättelse om vetenskap och världsbilder, konst och teknologi, makt och ambitioner, praktiska behov och drömmar om det främmande. Utvecklingen i Norden – under lång tid en vit fläck på kartorna – löper som en röd tråd genom boken.
Kvinnor berättar om svenskt 1900-tal
Arbete för livet bygger på djupintervjuer med tjugo kvinnor födda i början av förra seklet och från olika samhällsklasser, arbetsområden och bostadsorter. De berättar om livet, uppväxten, arbetet hemma och förvärvslivet, och om hälsan. Berättelserna speglas mot 1900-talets stora samhällsförändringar särskilt när det gäller kvinnors rättigheter och villkor.
Sista striden om Skåne
Varför vann Sverige kriget mot Danmark 1710? Efter Sveriges nederlag vid Poltava 1709 såg Danmark sin chans att återerövra Skåne, som nesligen förlorats efter freden i Roskilde 1658. Men man lyckades inte, trots många år av förberedelser och en splittrad och decimerad svensk armé.
Pass i Sverige från Gustav Vasas tid till 1860
Ända från Gustav Vasas tid fram till 1800-talets mitt var folk på resa ålagda att kunna visa vilka de var och att de hade ett godtagbart skäl för sin färd. Staten såg det som sin rätt att kontrollera och övervaka hur svenskar och utlänningar rörde sig inom riket och över dess gränser. Vilka var motiven bakom kontrollbehovet? Hur fungerade de tidiga dokumenten och vad skilde den tidens pass från vår tids?
Svenska hjälparbetare under första världskriget
År 1915 skickade Svenska Röda Korset ut friherrinnan Anna Linder och akademikern Sven Hedblom till Ryssland och Sibirien. Uppdraget var att lindra nöden och lidandet för krigsfångarna från Tyskland och Österrike–Ungern. De följdes så småningom av 75 andra svenska delegater och över 1 000 järnvägsvagnar med nödhjälp.
Kyrkogårdar och begravningsplatser i Stockholms stift
Till minne av livet är en antologi om kyrkogårdar och begravningsplatser i Stockholms stift. Om historia, begravningsskick och seder i förändring. Om det mångkulturella och mångreligiösa Stockholm och om det gröna kulturarv kyrkogårdarna förvaltar.
Bedöma och åtgärda fattigdom
Varför förekommer fattigdom? Är fattigdomen något givet eller går den att reformera bort? Vilka reformer är mest verksamma och vilka värderingar bygger de på? Bedöma och åtgärda fattigdom tar sin utgångspunkt i det turbulenta sekelskiftet 1900 och blickar både bakåt och framåt för att kartlägga hur olika idéer fortlevt.
Svenska barn- och ungdomstidningar 1766–1900
Vad har berömdheter som Elin Wägner, Ture Nerman, Jules Verne, William Faulkner gemensamt? Jo, de debuterade i barntidningar. Många är de som August Strindberg, Ivar Lo-Johansson och Bo och Margareta Strömstedt i unga år stolta prenumererat på en egen tidning. Barnpressens bidrag av erkända författare och konstnärer är omöjliga att överblicka och nästan alla barntidningar rymmer sådana numera bortglömda inslag.
Johan Helmich Romans liv
Ernst Brunners Likt ett skeleton är den första historiska biografin om Johan Helmich Roman, Sveriges ende store aktör på 1700-talets europeiska musikscener. Sju år gammal visades han fram vid hovet som musikaliskt underbarn. Efter sin död föll han i glömska. Bildporträtt saknas helt och personbeskrivningarna begränsas till en försvunnen självbiografi.
Annorlunda sätt att se på det gamla Malmö
Kunde man se Malmö från ovan utan flygplan vid förra sekelskiftet? Vad kan utläsas om staden ur Malmö-tidningarnas förstasidor den 13 februari 1902? Hur såg stadens tidige fotograf Carl de Shàrengrad på stadens topografi? Vem var Skånes och Malmös första kvinnliga yrkesfotograf Hilda Sjölin? I denna bok ges svar på dessa och andra frågor som rör annorlunda sätt att se på det gamla Malmö.
Ny bok om ortnamn i Bohuslän
i Ortnamnen i Sotenäs härad går namnforskaren Maria Löfdahl igenom och tolkar namn på nutida och försvunna bebyggelser i socknarna Askum, Bärfendal och Tossene i Bohuslän. Det handlar till exempel om namn på orter, socknar, byar och gårdar.
Centrala arkeologiska platser på Gotland
I Gotländskt Arkiv 2018 presenteras den senaste arkeologiska forskningen kring platser med central betydelse för skeenden och händelser på Gotland – från bronsålder till medeltid. Platserna är betydelsefulla för att förstå vad som är unikt för Gotland men också vad som kan förstås i större sammanhang.
Vetenskapsakademien och skapandet av det moderna samhället
Kungl. Vetenskapsakademien i Stockholm har under närmare tre sekler varit en central kunskapsorganisation i det svenska samhället. Dess institutioner och ledamöter har i laboratorier, observatorier och naturrum, ibland under expeditioner till fjärran länder, samlat underlag och skapat ny kunskap. I Kunskap i rörelse skildrar en forskargrupp akademiens långa historia.
Jobs keramik och textil
Namnet Jobs är för många synonymt med de rikt blommande tygerna som sedan 1940-talet hör till klassikerna i svensk textilkonst. Mindre känt är att Lisbet Jobs och Gocken Jobs först utbildade sig till keramiker. Som två självständiga konstnärer arbetade de sedan sida vid sida och deras arbeten kom att få internationell ryktbarhet.
Galjonsfigurens många öden och äventyr
Galjonsfigurer snidade i trä har en visuell kraft som nyttjades av redare och kungar under segelfartygens epok. Samma levande uttrycksfullhet lockar idag både privata samlare och besökare på maritima museer. De är också ett bra exempel på hur föremål kan vandra genom tid och rum, mellan olika sammanhang, och ha skilda och varierande betydelser.
Kungliga biblioteket i ord och bild
I en ny bok om Kungliga biblioteket kan vi se tillbaka på en 450-årig historia, och i ord och bild följa med från 1500-talets kungliga boksamlingar, via censur och tryckfrihet, till dagens digitala landskap.
Stockholm – vattnet, öarna och staden
Via mer än 200 fotografier, kartor och illustrationer får vi se Stockholm på ett nytt sätt. Boken är en upptäcktsfärd bland bebyggelse, kajer, öar, broar, kanaler och strandpromenader. Här finns skärgårdsbåtarna, seglingen, paddlingen, fisket, sjöfarten och arkitekturen liksom historien och geologin.