En försvunnen målning dyker upp efter nästan hundra år. Den föreställer två deprimerade 15-åringar på Franska rivieran, kusinerna Hanna Gottowt och Lillan Arosenius, båda födda 1906. När Fredrik Sjöberg ser tavlan anar han genast att den döljer en berättelse.

År 1685 ställdes Anna Persdotter från byn Hälsta i Västmanland inför rätta, anklagad för att ha försökt ta livet av sin man. Under den rättsprocess som följde uppkom också beskyllningar om stöld, misshandel och otrohet. Horet i Hälsta skildrar detta autentiska rättsfall.

Späckhuggare som dansar balett, erotik, politik, underhållningsvåld och lejon som plötsligt – poff! – försvinner. 1600-talets kanske mest populära underhållningsform var operalibrettot, men den moderna litteraturvetenskapen har tagit avstånd från genren.

Svenskarna som stred i i Waffen-SS har fått stor uppmärksamhet. De många fler svenskarna i amerikansk krigstjänst under andra världskriget uppmärksammas nu boken Svenskar i strid mot Hitler som innehåller en mängd hittills opublicerade uppgifter och fotografier.

Under Lunds gator finns ovärderliga skatter i form av unikt material som avslöjar stadens tusenåriga historia. Sedan slutet av 1800-talet har mer än 1 500 arkeologiska undersökningar och utgrävningar resulterat i få motsvarigheter i Europa. Under tre decennier i mitten av 1900-talet intensifierades utgrävningarna och det är om resultaten från dessa som Anders W. Mårtensson skriver.

Poltava – berättelsen om en armés undergång av Peter Englund är ett av de mest lästa och omtalade historieverken som skrivits på svenska. Boken fyller nu 30 år och ges därför ut i en reviderad utgåva, med nyritade kartor och ett nyskrivet förord av författaren.

1900-talet sägs ibland vara familjejordbrukets århundrade. Alla jordbruk drevs dock inte av familjer av den traditionella sorten. Ett alternativ var att två eller flera av barnen tillsammans övertog gården, fortsatte bo ihop och förblev ogifta. Men hur vanliga var sådana syskonjordbruk? Hur fungerade de och vilka var motiven bakom syskonens levnadsval?

Många gömda och ibland bortglömda oaser ligger alldeles framför oss, mitt i staden. Författarna till Värt en omväg tar med oss till mer eller mindre kända, och i vissa fall slutna eller reserverade platser i Göteborgsområdet.

Från medeltidens ölbodar och tavernor, via stormaktstidens gästgiverier och gårkök, 1700-talets kaffehus och vinkällare, 1800-talets caféer och restauranger fram till våra egna dagars foodtrucks och fast food – här berättas alla dessa ställens politiska, ekonomiska, sociala och gastronomiska historia.

År 2018 har ätten Bernadotte suttit 200 år på Sveriges tron, längre än någon annan dynasti i vår historia. Herman Lindqvist berättar om ätten Bernadottes färgstarka män och kvinnor, om framgångar och fiaskon, om fest och vardag.

Roknäs är en norrbottnisk storby med cirka 750 invånare i Piteå kommun, strax väster om centralorten. Den första delen av boken om Roknäs publicerades 2007 och den andra delen, som omfattar åren 1850-1950, är nu klar.

Avskräckning, vedergällning och i någon mån ”förbättringstanken” kännetecknade straffrätten under 1500-talet. Bland straffarterna märktes dödsstraff, prygel och stympning men framför allt böter, som var den ojämförligt vanligaste påföljden. I boken redovisas en genomgång av de bevarade bötes- eller saköreslängderna för Värmland 1503-1600.

Under den moderna kvinnorörelsens tid uppstod ett frirum för samkönad kärlek mellan kvinnor. Idén om väninnekärlek bidrog säkert till möjligheten att skapa detta livsrum, men relationerna var inte bara platonska och de delade inte sina liv enbart av praktiska skäl. Boken berättar om denna värld där kvinnor kunde välja varandra som sina käraste och visar dess betydelse för individerna, men också för de stora historiska sammanhangen.

Kärlekshistorien om Sixten Sparre och Elvira Madigan återberättas här i Sparres hustrus perspektiv: om en make och far som lever skyhögt över familjens tillgångar, en amatörpoet som tror sig vara jämlik med tidens mest hyllade skald, en ynkling som lurar en cirkusprinsessa och sviker dem som står honom närmast.

Vilhelm Moberg var en av det svenska 1900-talets största författaren, som med sina utvandrarromaner om Karl Oskar och Kristina skrev seklets mest lästa och älskade litterära verk. Samtidigt var han en av landets viktigaste opinionsbildare och länge vår mest spelade dramatiker. Nu kommer den förstas kompletta biografin över Moberg.

När Per I. Gedin planerade När Sverige blev modernt var avsikten att skriva en biografi över den framstående konsthistorikern Gregor Paulsson (1889–1977). Denne var dock inte bara verksam som konsthistoriker, utan hade tidigt en målsättning, inspirerad av Ellen Key, ”att gå i samhällets tjänst”. Detta genomförde han med sådan kraft att han kom att påverka Sveriges samhällsbyggnad för ett halvt sekel framåt.

Historia de omnibus gothorum sveonumque regibus skrevs av Johannes Magnus, Sveriges siste katolske ärkebiskop. I det väldiga och inflytelserika verket berättade han om Sveriges alla kungar, ända från rikets grundande kort tid efter syndafloden, och dessutom om goternas utvandring och deras öden i främmande länder. Nu kommer den första kompletta översättningen av verket från latin till svenska.

Missväxten under åren 1867–1869 är en av de värsta naturkatastroferna i Sveriges historia, och dess effekter förstärktes av politiska felbeslut och misstag. Hungersnöden bidrog till stora sociala spänningar och blev startskottet för massemigrationen, främst till Nordamerika.

År 1977 gav sig Gérard Hervé Polisset ut i Stockholmsnatten för att dokumentera det som kom att visa sig vara den första punkvågen i Sverige. Boken Sthlm77 samlar 60 av hans porträtt från det året. Trettio år senare fick musikjournalisten Håkan Lahger uppdraget att hitta personerna på fotografierna för att fråga om deras upplevelser från 1977 och varför de anslöt sig till just punkvågen.

Att undervisa i historia på universitetet tar upp en rad historiepedagogiska och historiedidaktiska frågor. Tolv historiker, några med stor undervisningserfarenhet, andra i början av sina karriärer, reflekterar här över både de svårigheter och de möjligheter som möter universitetets historielärare.