Det finns nu ett forskarråd knutet till Riksantikvarieämbetet. Nio utvalda forskare ska bistå myndigheten i att vara nära aktuella forskningsfrågor och bidra till att lyfta fram de positiva effekter som kulturarvsforskning har på samhällsutvecklingen.

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning tilldelas Heikki Pihlajamäki, professor i jämförande rättshistoria vid Helsingfors universitet, för hans uppslagsrika och nydanande forskning inom jämförande rättshistoria.

Kungliga bibliotekets har omarbetat tjänsten ”Svenska dagstidningar” och samtidigt sänkt gränsen för allmänt tillgängligt material från 115 till 100 år.

Anders Lundin är tillbaka med podden Folkets historia på Spotify. Ett avsnitt i veckan ska produceras året ut och ett program i månaden görs i samarbete med Nordiska museet.

Efter en genomgripande renovering är Kungshuset i Lundagård redo att ta emot hyresgästen Lunds universitet. Kungshuset började att byggas i slutet av 1570-talet och var stadens första universitetsbyggnad.

Vikingatider. När världen öppnades av Anna Lihammer och Ted Hesselbom har röstats fram som Årets bok om svensk historia 2023 av Nättidningen Svensk Historias läsare.

Bildmuseet i Umeå, Eskilstuna Stadsmuseum och Sjöfartsmuseet Akvariet är kandidaterna till Årets museum, museernas nationella pris, som i år delas ut för 28:e gången.

Forskare har kartlagt en stenåldersmänniskas liv i detalj med nya naturvetenskapliga metoder. Den så kallade Vittrupsmannen, som hittats i en mosse i Danmark, har rört sig över ett stort geografiskt område under sin levnad.

Naturhistoriska riksmuseet kommer öppna hela sin publika verksamhet för besökare den 4 juni. Det står klart efter att Statens fastighetsverk meddelat att de kommer att vara helt klara med åtgärdsarbetet av innertaket i mitten av maj.

Arkeologiprofessorn Stig Welinder tilldelas Gustaf Adolfsmedaljen ”för sin förmåga till nyskapande tvärvetenskapliga metoder och frågeställningar om samspelen mellan samhälle och kulturlandskap under historien”.

Riksarkivet presenterar nu AI-modellen ”The Swedish Lion I” som kan tolka handskrivna texter på svenska från 1600-, 1700- och 1800-talen och uppnå en noggrannhetsgrad på 95 procent.

Norrbottens museum, Silvermuseet och Ájtte – Svenskt fjäll- och samemuseum samverkar för att digitalisera och tillgängliggöra Norrbottens kulturarv. Genom en ny webbplats ska kunskapen om regionens historia öka, särskilt bland barn och unga.

Regeringen ger uppdrag till Forum för levande historia att utveckla boken Om detta må ni berätta. Det blir även mer pengar till hågkomstresor till Förintelsens minnesplatser.

Ökande hyreskostnader minskar sakta den offentligt finansierade konstnärliga verksamheten och människors tillgång till kulturupplevelser. Det visar en ny rapport från Sveriges Museer och Svensk Scenkonst.

Ett av våra mer kända fynd från vikingatiden, en kvinna som hette Kata, har nu fått sina tänder undersökta. Hon hittades väl bevarad och därför vet vi ovanligt mycket om henne.

Koloniträdgårdar som kulturarv, hur fjällvärlden påverkats av gruvbrytningen på 1600-talet, länkad och öppen data som gör museisamlingar mer tillgängliga. Det är tre av de nya projekt som får forskningsanslag.

Stenkammargraven i Tiarp är en av de äldsta i Sverige. Det bekräftas nu när de första resultaten från analyserna är klara. Samtidigt konstateras att delar av de begravda människorna fattas – en gåta för arkeologerna.

Det svenska kulturarvet är hotat även i tider av fred – av exempelvis cyberattacker, desinformation och sabotage. Det visar en ny rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

Det var framför allt de överlevande från Förintelsen som själva såg till att minnet av de döda har hållits vid liv i Sverige. Intresset för gravarna och minnesplatserna har dock ökat och att minnas har blivit en nationell angelägenhet, visar ny forskning.

Bergshistoriska samlingen med ursprung från Bergskolan i Falun på 1800-talet ska kartläggas och med hjälp av modern teknik ska de uppemot 3 000 föremål göras mer tillgängliga för forskare, studenter och allmänhet.