Riksantikvarieämbetet har fördelat 269 miljoner kronor till kulturmiljövård. Merparten, 254,2 miljoner, går till länsstyrelserna som sedan fördelar ut medlen till de sökande.

Sveriges historia för släktforskare av Roger Axelsson, Carin Bergström, Carl Henrik Carlsson och Sofia Ling har röstats fram som Årets bok om svensk historia 2022 av Nättidningen Svensk Historias läsare. Boken fick 27 procent av rösterna.

Livrustkammaren, Trelleborgs museer och Östergötlands museum är nominerade till utmärkelsen Årets museum som delas ut av Sveriges Museer och Svenska ICOM.

Föreningen Svenskbyborna tilldelas det nya Bernadottepriset av de fem kungliga akademierna. Föreningen uppmärksammas för sin kunskapsspridning om svenskättlingarna i Gammalsvenskby i Ukraina. 

Susanna Pettersson har varit chef på Nationalmuseum sedan 2018, ett förordnande som löper över sex år. Nu väljer hon att på egen begäran sluta ett år i förväg av privata skäl och flytta tillbaka till Finland.

Nederländernas högsta domstol anser att Riksantikvarieämbetets krav på återlämnande av den stulna boken Nippon är preskriberat. Därmed kommer boken inte att återlämnas till Sverige i enlighet med EU:s återlämnandedirektiv.

Regeringen har beslutat att utse Centralposthuset och Ryningska palatset i Stockholm, Stumholmen i Karlskrona och Tumba bruk till statliga byggnadsminnen.

Besöken på statliga museer har minskat kraftigt under årets första månad. Det visar en sammanställning som Dagens Nyheter gjort.

Riksförbundet Sveriges Museer släpper en rapport om svenska museers ekonomi. Museicheferna oroar sig för framtidens samlingar och för kompetenstapp. Samtidigt ser man stora möjligheter att verka positivt i sina lokalsamhällen och nationellt.

En stor del av kulturarvet i Ukraina är hotat på grund av kriget, mycket är redan skadat eller förstört. Personal på sex svenska länsmuseer har samlat ihop pengar och köpt utrustning till Maidan-museet i Kiev som dokumenterar skadorna.

Förändringarna i klimatet ökar riskerna för kulturarvet genom översvämningar, stormar och bränder. Den ökande temperaturen och luftfuktigheten förvärrar problem med fukt och röta och sliter hårdare på kulturhistoriska byggnader, konstaterar Riksantikvarieämbetet i en ny rapport.

Myndigheten för kulturanalys presenterar för första gången statistik över museernas digitala samlingsarbete och digitala publika aktiviteter. Många har tagit in digitala arbetssätt i sina verksamheter, men det finns betydande skillnader mellan stora och små museer.

Just nu pågår inspelningar runt om i Sverige av den tio timmar långa TV-dokumentärserien Historien om Sverige som skildrar Sveriges historia från istiden till våra dagar. Det kommer även att bli svensk historia i en rad andra SVT-program under året.

Riksantikvarieämbetet har genomfört en större översyn av riksintresseanspråk för kulturmiljövården. Tydligare beskrivningar av riksintressena ska underlätta för fysisk planering och ny- och ombyggnation av bostäder.

Studier av spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige visar att de uteslutande är gjorda i ben från nordkapare eller den närbesläktade grönlandsvalen. Det tyder på att en väl utvecklad jakt på vissa specifika valarter inleddes redan under 500-talet.

Etnografiska museet har tagit bort sin basutställning om upptäckts­resanden Sven Hedin. Detta uppmärksammas efter att den Hedins nazistkopplingar återigen hamnat i fokus i en ny bok, rapporterar SVT.

Hur har människor och samhällen anpassat sig till klimatförändringar under historien? Frågan undersöks i det tvärvetenskapliga nya forskningsprojektet ”Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900”.

En världsunik samling av tusentals historiska bilder från de första polarexpeditionerna blir tillgänglig för allmänheten. Tekniska museet släpper 3 601 bilder ur den tidigare privata Goldberg-samlingen, bland annat från Otto Nordenskjöld.

Nättidningen Svensk Historia inbjuder alla läsare att vara med och rösta fram Årets bok om svensk historia 2022. Välj bland åtta nominerade böcker – och få chansen att vinna en av dem!

Att lämna människor i myrar och våtmark är en tradition som pågått i årtusenden i hela Europa – och enligt en ny arkeologisk studie har många mött en våldsam död. I studien av kvarlevor ingår över 40 individer från Sverige.