Åren 1848–1850 och 1864 utkämpade Danmark två krig mot en koalition av tyska stater för att behålla de båda hertigdömena Schleswig och Holstein. I båda krigen hoppades man på hjälp från den svensk-norska unionen, men trots politiskt stöd vägrade Oscar I:s och Karl XV:s regeringar att låta sig dras in i kriget. Dock anslöt dock flera hundra soldater frivilligt från unionen. Svenskar i krig för Danmark handlar om dem

Gamla adjektiv som händelig, oskaplig, vidunderlig, oartig och undervärd har i svenskan använts för att beskriva kroppar bortom alla förväntningar. I rent häpnadsväckande fall talade läkare och naturalhistoriker om monster, omänniskor, odjur och under. Hur sådana skapnader förhöll sig till naturens upparbetade vanor och regler i övergången mellan tidigmodern och modern tid är frågan för denna bok.

I Svenskt Vapenregister registreras heraldiska vapen för svenska privatpersoner och svenska juridiska personer. Registreringen omfattar sköld, hjälmtäcke och hjälmprydnad. Undantagna från registrering är vapen som syftar på staten eller statsmyndigheterna, kommunala vapen samt vapen som det görs gällande är adliga. Boken Svenskt Vapenregister volym 2 presenterar 200 nyregistrerade vapen.

”Arkeologiska föremål och fynd kommer alltid att ruva på hemligheter”, skriver Kent Andersson i inledningen till Järnålderns symboler och dolda budskap. Fokus ligger på Sverige med de nutida gränserna. Fynden är rikliga. Banden till Romarriket och till den islamiska världen fanns redan då fynden berättar. Författaren introducerar både hemligheter och gåtfulla symboler.

Att använda teori är en viktig del av historievetenskaperna. Med hjälp av teori kan en analys fördjupas och de empiriska resultaten göras greppbara i ett vidare sammanhang. För den som ska skriva en uppsats kan dock arbetet med teori framstå som abstrakt. Hur kan teorier bidra till historiska undersökningar? Hur arbetar man med teori – i praktiken? Det är temat i denna bok.

Konsthistorikern Maj-Britt Andersson tecknar målaren Jonas Hertmans livsgärning ingående och med öppen blick. Det blir en egenartad och nydanande rumsgestaltning med en repertoar av motiv från stilkonsten, målarens eget ärende och den speciella karisma som strålade ut från de skapade miljöerna.

Gud är ofta underskattad i nutida historieskrivning. Tron har färgat människornas göranden och låtanden långt fram i tiden. Tron tolkades och förmedlades av prästerna i mer än tusen år. De var landets första intellektuella – kungarnas hjälpredor, bildningens män i byarna. Gunnar Wetterberg följer samspelet mellan församlingarna och deras herdar genom århundradena.

Gripandet av överste Stig Wennerström 1963 kom som en chock för de flesta svenskar, inte minst för hans kollegor inom flygvapnet. Spioneriet hade pågått i minst femton år och under denna tid hade Wennerström haft närmast fri insyn i den hemliga svenska försvarsplaneringen. Hans spioneri kom att orsaka skador som kan sägas ha räknats i procent av statsbudgeten.

Romanen är en förhållandevis ung genre – först mot slutet av 1700-talet blev romanen den helt dominerande litterära genren. I vår egen tid är den, trots hårdnande konkurrens från nya medier, alltjämt vad vi oftast menar när vi säger att vi håller på med en bok. Hur blev det så?

Hur har det varit att vänta och föda barn i Sverige de senaste 150 åren? Genom verkliga vittnesmål från de som var med väver boken en tidigare oskriven berättelse som spänner från 1800-talets hemförlossningar till dagens storsjukhus, via förlossningshem, livsfarliga kejsarsnitt och barnlöshetsbehandlingar.

Olivier Herdies kom 1937 från Belgien till Sverige. Han var från början poet, men gled över till att teckna och måla på ett ”informellt” sätt, dvs. abstrakt utan att vara geometriskt. Herdies blev en av de äldre många konstnärer och författare i exil som berikade Sveriges kulturliv från 1940-talet och framåt. Han blev en pionjär inom just den informella konsten.

Boken Svensk idéhistoria är en översikt över människors tankar om naturen, samhället och vad det är att vara människa, från forntiden till renässansen. Med konkreta exempel och ett elegant språk får läsaren tränga in i de historiska människornas förunderliga och främmande tankevärldar.

I Sverige under andra världskriget får läsarna fördjupa fördjupa sig i tio hemliga planer och dolda projekt. Hur planerade Sverige att bekämpa de tyska pansarförbanden? Fanns det hemliga spionbaser i Sverige? Hur fungerade krigsårens hemliga övervakningsimperium, Säpos föregångare Allmänna säkerhetstjänsten?

Lotten von Kraemer levde ett märkvärdigt liv i litteraturens tjänst. Hon var en välbeställd ogift kvinna under det patriarkala 1800-talssamhällets slut som intresserade sig för tidens frågor och engagerade sig djupt i kvinnosaken. Det fick också konsekvenser för hennes privatliv. Genom hennes testamente grundades Samfundet De Nio,

Boktryckaren Petter Winge var en lokal medieprofil i Nyköping i slutet av 1700-talet med egen boklåda där han sålde böcker och tidningar, oftast tryckta på eget tryckeri. När societeten ville ha de nyaste sällskapsvisorna tryckte han visorna i skillingtryck, gärna dryckesvisor och ibland först av alla.

Mycket har hunnit hända inom DNA-forskningen sedan Karin Bojs skrev de prisbelönta böckerna Min europeiska familj. De senaste 54 000 åren och Svenskarna och deras fäder – de senaste 11 000 åren. Bland annat börjar forskarna kunna urskilja hur vandringsmönstren har skilt sig åt för Europas fäder och mödrar. En hel del, visar det sig.

Hovet har alltid varit en spännande social arena. Hos kungen och hans familj – samhällets och statens absoluta topp – levde och arbetade inte bara damer och herrar ur adeln utan också högst vanliga pigor och drängar. I boken Hovet ges läsaren en överblick av hovhierarkins intrikata uppbyggnad och ändringarna över tid.

Revykungen och satirikern Karl Gerhard var en av Sveriges mest uppmärksammade mediepersonligheter. Han ansågs göra de kvickaste och elegantaste sketcherna och kupletterna, där han gisslade politiker, kungligheter och kulturelit. Kalle Lind ger här sin bild av en modig och modern man.

Victoria Benedictsson gick på bara några år från att vara en obemärkt postmästarfru i Hörby till en av Sveriges mest lovande författare, som umgicks i Köpenhamns och Stockholms salonger med tidens stora. Hennes oförutsägbarhet och självständighet har fascinerat läsare och uttolkare in i våra dagar. Liksom hennes självmord.

Ingenting tydde på att Oscar II någonsin skulle bli kung. Kön till tronen var lång före honom. Men år 1872 blev kung över Sverige och Norge – och helt oväntat vår mest konungslige av alla kungar. Ingen trivdes som han i själva kungarollen, i den oskarianska dubbelmoralens Sverige.