Jascha Golowanjuk var flykting, jude, homosexuell och en av våra första invandrarförfattare. I Det snöar i mitt hjärta möter vi hans erfarenheter av antisemitismen i Sverige, av homofobin och motviljan mot dem som inte passade in i folkhemmets trånga normer.

Boken Fästningsstaden – Helsingfors och Sveaborg 1721–1808 skildrar Helsingfors utveckling från småstad till hörnsten inom det svenska försvaret. Skildringen inleds i det ödelagda Helsingfors 1721, fortsätter med Helsingfors utveckling till en av svenska rikets viktigaste krigs- och sjöfartsstäder och avslutas med den slutgiltiga ryska erövringen 1808.

Att släktforska i nuvarande eller tidigare tyska områden skiljer sig från att släktforska i Sverige. Det finns dop-, vigsel och dödböcker, men till exempel inga husförhörslängder. De tyska trossamfunden, främst protestantiska, katolska och judiska, har fört egna kyrkböcker. Släktforska i Tyskland ger en grundläggande vägledning i hur man hittar rätt i tyska arkiv.

Boken Nya studier i outgivna fornsvenska handskrifter innehåller tre studier som presenterar olika aspekter av tidigare outgivna texter eller textfragment på fornsvenska.

Det har gått drygt hundra år sedan Unna Saiva, en samisk offerplats i norra Lappland, skändades och plundrades. Offergåvorna grävdes upp och fördes till Stockholm. Nu pågår en diskussion i hela västvärlden där utgångspunkten är att museer behöver se över sina samlingar med en självkritisk blick och vara beredda att återbörda kulturföremål som har kommit in i samlingarna till följd av en kolonial maktstruktur.

Boken Norrköpings gatunamn kom ut första gången 2014, och en andra, utökad upplaga med 69 nya namn kom 2016. Båda upplagorna är sedan länge slutsålda. Nu utkommer den tredje, uppdaterade upplagan och eftersom Norrköping växer innehåller den 95 nya namn på gator, torg, rondeller och parker i Norrköpings kommun.

På många museer är lämningar efter vrak och förlisningar viktiga källor till kunskap om förflutna händelser. Samtidigt är det en gammal sanning att döden i dess olika former lockar besökare. I boken Sjödränkt undersöks det museala hanterandet av den ansenliga mängd död som följt på ett antal uppmärksammade sjöolyckor och bärgningar.

Staffan Söderblom var i slutet av världskriget ambassadör i Moskva. I januari 1945 fick han ett telegram som sa att Raoul Wallenberg var ”satt under sovjetiskt beskydd” i Ungern. Under ett och ett halvt år försökte Söderblom ihärdigt ta reda på vad som hänt Wallenberg. En undersökning som kulminerade med att han – som den ende enskilde svensk någonsin – fick förhandla med Josef Stalin.

Karl Andersson möttes av mörker och motstånd när han som 22-årig evangelist 1936 klev av bussen i Tärnaby i södra Lappland. Mötet med det okända blev upptakten till en lång rad berättelser om samer och nybyggare i gränstrakterna mellan Sverige och Norge. År efter år återkom han till fjällbygderna för att dokumentera och skriva om de människor och händelser som fångat hans stora intresse.

Norrköpings historia myllrar av spännande händelser, personer och platser. Rysshärjningar, kröningar och riksdagar. Furstar, fotbollsspelare och fabriksarbeterskor. Slott, skolor och sju sjukhus. Allt har på olika sätt och i olika grad skapat dagens Norrköping. Staden vid Strömmen. Berättelser ur Norrköpings historia är samling stadshistoriska krönikor skrivna för Folkbladet.

En bok om Tjolöholm är en bok om arkitektur och inredningskonst. Men det är också en bok av berättelser. Tjolöholms slott kan bjuda på fascinerande och fängslande berättelser som löper genom tid och rum – från 1800-talets mitt till 1960-tal. Från Skottland till Fjärås och Ceylon.

År 1889 öppnade Karolina Widerström sin mottagning i Stockholms Klarakvarter. Med sin inriktning mot kvinnomedicin blev den en stor framgång och kvinnor trängdes i hennes väntrum. Hon tillhörde den första generationen kvinnor som kunde använda sin nyvunna myndighet, utbilda sig och agera i offentligheten.

Redan före andra världskriget hade det svenska försvaret bedrivit underrättelseverksamhet i Baltikum. När de tre baltiska länderna omväxlande ockuperades av Sovjetunionen och Tyskland under kriget gjorde ländernas läge att Sverige måste hålla ett öga på vad som hände där.

Denna bok visar hur stormakterna respekterade Sveriges neutralitet 1939–1945 och såg på den svenska staten som den starkaste i Norden med sin växande försvarsstyrka. Sverige var ingalunda något tyskt lydrike eller ett land befolkat av rasbiologer, nazister och eftergiftspolitiker. Det är en vrångbild.

I det tidiga 1800-talet plockades en död krigare upp ur sin tusenåriga grav för att stärka den svenska självbilden. Sedan dess är vikingen en självklar del av den svenska kulturen. Vikingen har visst horn är en kulturhistorisk resa från 1800-talets romantiska poeter till 2000-talets svenska läroplan, via allt från lärda avhandlingar till serietidningar.

Vid Uppsala möte år 1593 bröt Svenska kyrkan med den katolska kyrkan och antog den Augsburgska bekännelsen. Jesuiten ”Klosterlasse” går i denna skrift igenom beslutet på Uppsala möte och den Augsburgska bekännelsen. Den hittades på 1930-talet i ett polskt bibliotek och finns nu för första gången på svenska.

Under senare delen av 1700-talet och under 1800-talet minskade dödligheten i Sverige vilket ledde till en mycket kraftig befolkningsökning. I Offerdal i norra Jämtland var befolkningsökningen högre än genomsnittet. I boken får vi följa hur sockenborna genom hårt arbete, moderniseringar, sjösänkningar, nybyggen vid fjällets kant och genom emigrationen till Amerika lyckas bemästra den utmaning de stod inför.

År 2020 presenterade ett svenskt forskarteam en ny teori om Rökstenen. De ansåg att den inte bara beskriver hjältebragder, stora kungar och krig utan också hänvisar till rädslan för en klimatkatastrof. Nu vidareutvecklar professor Henrik Williams teamets resultat och presenterar en ny tolkning av den gamla runstenens mysterier.

Hilma af Klint skapade mer än tusen målningar, skisser och akvareller och har revolutionerat måleriet. Redan före Kandinsky och Mondrian målade hon abstrakta verk. Hon drog sig medvetet tillbaka från den manligt dominerade konstvärlden, och hon visste att hon var före sin tid: vid sjuttio års ålder bestämde hon att hennes bilder skulle få visas först tjugo år efter hennes död.

Mission har varit en stark folkrörelse i Sverige. Hundratusentals människor över hela landet gjorde insamlingar, bad och läste med stor iver om missionens arbete i andra länder. Fler än tolv tusen svenska missionärer har sänts ut till över hundra länder. Kyrkor med rötter i svensk mission har i dag över femtio miljoner tillhöriga.