I Dramatiska damer skildras sjuttiofem kvinnor som alla skrivit in sig i historien. Illustratören Maria Persson bidrar med färgstarka porträtt medan Nils Hjort fångar damernas liv i kortbiografier.

År 1612 var Sverige omgivet av fiender. Ekonomin var urusel och befolkningen led av utskrivningar och härjningar. Två decennier senare hade scenariot förändrats fullständigt. Från att ha varit ett av Europas svagaste och mest utsatta riken hade Sverige förvandlats till en militär gigant vars soldater lade kontinenten för sina fötter. Dick Harrison berättar här historien om när Sverige var som störst.

Följ Hasse Alfredsons resa från barndomen i Helsingborg, via spexande i Lund, anställning på Radiotjänst till samarbetet med Tage Danielsson och skapandet av AB Svenska Ord – och de många verksamma åren efter Tages död. I biografin tecknas också en annan bild, den av en man som inte alltid litade på sin egen förmåga att vara enastående underhållande.

En tidigare okänd allierad fjällbas, Nazitysklands sista propagandakampanj i landet, Stalins glömda bombningar och Hitlers superubåt är bara några av de dramatiska ämnen som i text och bild skildras i Andra världskriget i Sverige.

Emil Engström var en svensk skogshuggare som emigrerade till Amerika i början av 1900-talet och som förde dagbok över sitt nya liv. Han försörjde sig med yxa och såg i ett arbete som räknades som Amerikas farligaste yrke. Det hårda livet i skogshuggarlägren blandades dessutom med perioder på ungkarlshotell i Seattle där alkohol, kortspel och tillfälliga förbindelser lockade arbetarna.

Drottning Lovisa Ulrika grundlade stora delar av det kulturarv som vi idag åtnjuter, bland annat Vitterhetsakademin och Drottningholms och Ulriksdals slottsteatrar och hon bidrog till det som i dag är Nationalmuseums samlingar. Gustav III:s mor gick till historien som stolt, härsklysten och intrigant, men nu presenteras en mer nyanserad bild av henne.

Utifrån borgardottern Lena Cajsa Bohmans besynnerliga levnadsöde tar etnologen Rebecka Lennartsson läsaren med till Bellmans Stockholm i en tid präglad av sinnlighet, supande och sträng religiositet.

Under hela sitt liv har Inger Gustafsson undrat över sin okände far. Genom den ryska versionen av TV-programmet ”Spårlöst” får hon äntligen napp. Hennes far var en sovjetisk soldat som under andra världskriget flydde från tysk fångenskap i Norge och sökte skydd i Sverige. Han var inte ensam – flera tusen unga sovjetiska män flydde undan tyskarna och hamnade här.

Augustprisbelönade författaren och journalisten Ingrid Carlberg skriver den häpnadsväckande och osannolika berättelsen om mannen bakom historiens största pris: Alfred Nobel. Mannen som blev stenrik på sprängämnen, skrev poesi i hemlighet och drömde om fred på jorden.

Den 8 november 1520 rullar huvudena på Stortorget. Offrens blod blandar sig med regnet och flyter ut mellan gatstenarna. Ett hundratal personer har precis dömts till döden i skenrättegångar och fått sina huvuden avhuggna i kung Kristian II:s blodiga hämndaktion mot dem som bestridit hans makt. Dick Harrison reder ut bakgrunden till en av svensk historias mest mytomspunna händelser.

Taxinge säteri i Sörmland har en lång historia. Den är omnämnd redan på 1500-talet och en av de första ägarna var hertig Karl (1550–1611). Han bytte bort gården mot en gård i Uppland och därmed börjar egentligen Taxinge säteris egen historia. De mest kända ägarna på 1600-talet är de adliga ätterna Wädurhorn och von Halle.

Divanen var konstnären Louis Masreliez första kungliga inredningsuppdrag för Gustav III. Här berättas om det unika och exklusiva lilla rummets tillkomst och historia, dess inredningar och om förmakets avgörande betydelse för inredningskonstens utveckling i Sverige.

Julita gårds historia är unik och sträcker sig över mer än tusen år. Boken handlar om vikingatidens storgård, medeltidens cistercienskloster, Vasatidens kungsgård, 1600-talets järnbruk, 1700- och 1800-talens högadliga herrgård och storgods, 1900-talets rationaliseringar och Nordiska museets publika verksamhet fram till vår tid.

Försommaren 1542 skakas Sverige i sina grundvalar. I blod och våld börjar det uppror som har kallats Dackefejden, den största och mest framgångsrika folkresningen mot Gustav Vasa. Dackefejden är alltjämt en välkänd händelse i svensk historia, ändå är upproret behäftat med en mängd myter och mysterier. Varför blev det egentligen uppror? Vem var den gåtfulle gestalten Nils Dacke?

I Skönhet, nytta och beständighet tecknas för första gången Stockholms bebyggelseutveckling utifrån Skönhetsrådets perspektiv; en berättelse som följer stadens förändring såväl ideologiskt som fysiskt. Här presenteras bakgrunden till varför staden ser ut som den gör, vilka debatter och ideal som ligger bakom nya stadsdelar, broar, höghus, konstverk, utglesning och förtätning.

”Gud skapade, Linné ordnade” – så har Carl von Linnés vetenskapliga gärning sammanfattats. Hans system för indelning av växter, djur och mineraler har använts i generationer, världen över. I denna nya biografi får vi följa den märkvärdiga historien om prästsonen från Småland som blev en av sin tids mest kända personer.

Boken Dagen då ryssarna brände ner Norrtälje är en dokumentär skildring av den katastrof som drabbade Norrtälje för 300 år sedan, och det långa krig som ledde fram till den ödesdigra dagen.

Den 22 februari 1944 fällde sovjetiska flygplan bomber över Stockholm, Södertälje och nära Södermanlands pansarregemente i Strängnäs. ”Varför sköt ej luftvärnet, varför gavs ej flyglarm, varför sökte ej strålkastarna få tag i det bombfällande flygplanet?” frågade pressen kritiskt. Tre dagar senare benådades den sovjetiske spionen Vasilij Sidorenko. Vem var Sidorenko? Hade bombningarna och frisläppandet med varandra att göra?

Bland ättlingarna till Erik Gustaf Geijer finns kända politiker, författare och skådespelare, både nutida och dåtida. Gemensamt har de sin berömde anfader och det komplicerade förhållandet till honom och hans plats i kulturhistorien. Släktarvet har ibland kastat långa skuggor, med psykisk sjukdom och prestationsångest i flera led.

Bröderna Karl Gustav och Adolf Johan fick en likartad uppfostran i stormaktstidens Sverige. De var barnbarns barn till Gustav Vasa och de blev båda generaler. När den äldre brodern blev kung såg även den yngre broderns framtid ljus ut. Men efter Karl X Gustavs död 1660 sköts Adolf Johan undan från makten och en osannolik utförslöpa tog vid.