Det nordiska lejonet berättar om hur den unge och karismatiske Gustav II Adolf tog kontrollen över det svenska rikets östra del och knöt den närmare Sverige än någonsin tidigare. I fokus står de ofta bortglömda konflikterna med Ryssland och Polen. Ur finskt perspektiv spelade dessa strider en större roll än trettioåriga kriget.

Gunnar Wetterberg har tagit sig an uppgiften att skriva Skånes historia, ända från den första bevarade bosättningen till idag. I denna första del av tre berättas om förhistorien, järnålderns och vikingatidens samhällen, medeltidens strider och maktkamper.

Göteborgs Arbetareförening bildades vid ett möte i Börsen den 19 augusti 1866. Efter ett år hade föreningen över 3 000 medlemmar. I Göteborg fanns ett uppdämt behov av idéer som kunde utveckla folks villkor inom en rad viktiga områden: bostäder, arbetsförhållanden, sociala skyddsnät, möjligheter till lån och mycket annat. I denna bok sammanfattas 150 års verksamhet.

Då vi reser på det svenska vägnätet kommer vi medvetet eller omedvetet i kontakt med vår gemensamma väghistoria. Mötet visar sig ofta som spår efter äldre vägsträckningar i landskapet och enstaka äldre skyltar eller så kan vi se gamla vägräcken och milstolpar som kantar vägarna.

I Göteborgs kommun finns flera kyrkor som daterar sig ända tillbaka till 1100- och 1200-talet. Åtskilliga är dock byggda senare, allt ifrån 1700-talet och framåt. Flera tillkom på 1960- och 70-talen. En av de senaste religiösa byggnaderna är Göteborgs moské som invigdes 2011. Boken Andliga rum skildrar alla dessa byggnader

Barn är ofta förbisedda i historien. Den förhärskande synen bland historiker har varit att barn länge betraktades som små vuxna, en sorts billig arbetskraft. Men med avstamp i handlingar från det medeltida Sverige, som låter oss komma vanligt folk mycket nära, visar Eva Österberg tvärtom att man alltid haft en förståelse för barnens särart, av deras behov av särskild ömhet och vård, och försökt att agera därefter.

Skogshuggarna i Fjärran västerns skogar är en unik dokumentation av svensk utvandlingshistoria som få någonsin har skrivit om på svenska. År 1883 anslöts Portland, Oregon, till det amerikanska järnvägsnätet. Med järnvägens ankomst tog invandringen fart och många skandinaver letade sig fram till Oregon och Washington där de kom att bli den största invandrargruppen.

Om tyska kvinnor som rekryterades till den svenska industrin under 1950-talet för att arbeta som sömmerskor. Många av dem hörde till de miljontals tyskar som tidigare flytt eller fördrivits från sina hem i Central- och Östeuropa kring krigsslutet. Vi får följa kvinnorna genom migrationens tre steg – bakgrund, resa och möten med Sverige. Särskilt ingående skildras migranternas villkor vid det rationaliserade klädföretaget Algots i Borås.

Berättelsen om Hemming Gadh är en berättelse om Sveriges mest skandalomsusade präst, som också var biskop, krigare och diplomat. Han kände sig lika hemma i Vatikanens korridorer som i Smålands skogar. Han doktorerade i kyrkorätt i Rom, var en effektiv propagandamakare, tillverkade eget krut och svor på italienska.

År 1908 byggdes Missionsskolan på Lidingö. Det var öns största byggnad och på skolområdet fanns ett sjudande liv. Här utbildades unga människor till pastorer och missionärer i Svenska Missionsförbundet. Hit kom kung och drottning, prinsar och prinsessor, landshövdingar och biskopar, riksdagsmän och internationella gäster från avlägsna och exotiska länder.

101 historiska svenskar innehåller en brokig och fascinerande skara människor, allt från författare och uppfinnare till idrottsmän och politiker, från medeltiden och till i dag.

I boken Svearnas land använder John Kraft Fornminnesregistret för beräkningar av folkmängd, bosättningsmönster, flyttningsrörelser och territoriell indelning i Mälardalen under vikingatiden. Han pekar på en rad indicier på att Mälardalen sedan 500-talet utgjort ett väl sammansmitt kungarike.

Mörkläggning skildrar hur andra världskriget och beredskapstiden speglades i en större svensk stad. Författaren fokuserar på lokala händelser i arbetarstaden Norrköping och de ”små” personliga erfarenheterna. Många berättelser som varit glömda och gömda.

För första gången tar Sveriges främsta maritima forskare ett helhetsgrepp på det maritima området Sverige och Norden. Sjövägen till Sverige lyfter fram kunskapen om havets centrala roll i Sveriges samtid och historia. Det handlar om de långa historiska linjerna, från Gustav Vasas tid till idag.

Under det kalla kriget hade Sverige ett av världens största flygvapen. Det bestod nästan enbart av svenska stridsflygplan. Men hur såg egentligen den svenska krigsplanen ut? Kartor och grafik skildrar i detalj hur luftkriget över Östersjön skulle ha utkämpats. Dramatiska incidenter i luften visas i unika bilder och man får även veta sanningen om de polska tavelförsäljarna.

Svenskarna är ett museiälskande folk. Museerna har många fler årliga besök än allsvenskan, Globen och Melodifestivalen tillsammans. Dessa publikmagneter är samtidigt komplexa samhällsinstitutioner som inte bara skapar, förvaltar och ställer ut kulturarv – de ska också bidra med nya kunskaper. I Älskade museum ges en introduktion till ny forskning om svenska museer och kulturvetenskapliga perspektiv.

Under 1950-talet skedde en stor kvantitativ ökning av brottslighet i Sverige, både för män och kvinnor, och den berodde främst på en betydande ökning av två mestadels lindriga brottstyper: trafikbrott och fylleribrott. I jämförelse med männens brottslighet var emellertid den kvinnliga brottsligheten högst begränsad, vilket är skälet till att bokens titel är Ett obetydligt samhällsproblem.

Göteborg och västkustens farvatten 1939–1945 är i fokus för människor och händelser i De glömda blockadbrytarna som berättar historien om ett antal svenskar, norrmän och britter som förenades av en gemensam drivkraft att trotsa den tyska Skagerackblockaden.

Inom svensk historia kännetecknas 1500- och 1600-talen av nästintill ständiga krig, liksom en kraftigt expanderande och alltmer resurskrävande och militariserad statsapparat. I Krona och menigheter studeras vilken roll ett lokalsamhälles fysiska avstånd till rikets maktcentrum spelade för hur relationen till den svenska kronan gestaltade sig vid denna tid.

Sveriges moderna historia framställs ofta som en fredlig rörelse mot ökad demokrati och jämlikhet. De stora konflikter som präglat Europa har undvikits helt eller lösts med kompromisser. Men under senare år har samförståndsberättelsen börjat ifrågasättas. Politik underifrån beskriver politiska och sociala konflikter i 1900-talets Sverige.