
Med Ellen Rydelius i Rom
Ellen Rydelius (1885-1957) var journalist, översättare, guideboksförfattare, Uppsalastudent och ensamstående mor. I dag är hon bortglömd men hon var normbrytande och banbrytande på många sätt.

Svenskan som satte Linggymnastiken på världskartan
Martina Bergman Österberg startade 1885 Englands första utbildning av gymnastiklärare. Hon visade sig vara en lysande pedagog och en entreprenör av stora mått, och blev en auktoritet inom hälsa och kvinnosaksfrågor i världen. Nu kommer den första boken skriven på svenska om henne.

Metodproblem inom världshistoria
Intresset för världshistoria är större än på länge och globaliseringen har bidragit till att historiker kommit ut ur den fixering vid det nationella som kännetecknat deras forskning sedan 1800-talet. Men med den nya globala arenan för forskning följer också nya metodproblem. I Methods in world history ges förslag till lösningar på en rad metodproblem.

Nytt perspektiv på Sveriges agerande under andra världskriget
Debatten kring hur Sverige agerade under andra världskriget har mest kretsat kring fegspel och eftergiftspolitik åt nazisterna. Den här boken ger ett utifrånperspektiv på hur Sverige agerade under andra världskriget, en analys byggd på källor och befriad från upprörda känslor.

Bönder och herrar på Gotland
Bönder och herrar på Gotland Mycket tidigt uppstod en stark bondeklass på Gotland. Det var bonden som bestämde, både på tinget och i sockenstämman. Att bondens ställning var så betydande hade sin grund i att han var självägande med friköpt gård, någon att räkna med...

Svenska stjärnor
Svenska stjärnor tar oss med till några av 1900-talets mest älskade personer från teaterns och biografens värld. Vi möter folkkära profiler som fängslat generationer och som med sitt avtryck blivit en viktig del av vår moderna kulturhistoria.

Nordiskt mörker och ljus under tusen år
Sällan har nattens timmar fått något utrymme i historieskrivningen – trots att de utgör hälften av vår tillvaro och är nog så innehållsrika som dagens timmar. Gunnar Broberg har med detta pionjärverk skapat en väldig kör av röster ur och om den svenska natten.

Elisabeth Hesselblad – ett helgon från Sverige
Den osannolika – men likväl sanna – berättelsen om Maria Elisabeth, den fattiga lanthandlardottern som blev moder Elisabeth och återförde birgittinorden till Sverige, och blev den första svensken som helgonförklarats sedan den heliga Birgitta.

Raoul Wallenberg och de internationella hjälpaktionerna i Budapest
Klas Åmark använder ny forskning och numera tillgängligt källmaterial för att ge en samlad bild av det internationella hjälparbetet i Budapest under Förintelsen. Raoul Wallenberg, blev snabbt världsberömd, de andra glömdes mer eller mindre bort.

Jungfru Maria som ord och materia
Jungfru Maria inte är särskilt närvarande i Bibeln men har en framträdande i kulturföremål från medeltiden och även efter reformationen. Uppsatserna i Words and matter behandlar Mariakulten i församlingarna och de meniga kyrkobesökarnas tro i de nordiska länderna, Irland, England och södra Europa under senmedeltiden och reformationen.

Tysklandsfararna
Tusentals människor, i huvudsak tjänstefolk ur landsbygdsproletariatet, lämnade Sverige för att söka sin utkomst i Tyskland. Man har räknat med att det handlade om ungefär 200 000 personer. Tysklandsfararna berätar om denna okända utvandring.

Debatten om konsumtion i Sverige 1730–1830
Under 1700-talet och tidigt 1800-tal förändrades inköpsvanorna drastiskt i Sverige: ett konsumtionssamhälle började ta form. En rad nya varor som kaffe, te, porslin, bomull och exotiska textilfärger gjorde succé. I Att hasta mot undergången analyserar idéhistorikern Leif Runefelt debatten om konsumtion 1730–1830.

Pestens år i Stockholm
1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. Undergången tycktes nära. Pestens år berättar om döden och staden. Hur farsoten slog till bara ett år efter det stora nederlaget vid Poltava. Hur den skräckinjagande epidemin spred sig bland Stockholms gator och gränder, för att därefter ta sig vidare ut i landet.

Halmstads äldsta historia
En arkeologisk undersökning i några smala schakt i Brogatan, Klammerdammsgatan och Storgatan i Halmstad 2011 ledde fram till nya kunskaper om stadens äldsta historia. Dessa nya kunskaper och andra infallsvinklar på stadens tidigaste historia när den växer fram vid Nissan, har sammanställts i boken Vår by Broktorp.

Systrarna Ulrichs dagböcker 1830–1855
Systrarna Ulrich, Lotten (1806–1887) och Edla (1816–1897), var av god om än inte direkt förmögen familj. Fadern var bland annat handsekreterare hos Karl XIV Johan. I dagböcker redogör systrarna för sitt dagliga liv, sitt umgänge, teater- och konsertbesök, böcker som de läser liksom släktnyheter. De antecknar på både svenska och franska.

Regalskeppet Kronan
När Kronan sjösattes 1668 var hon det största fartyg som någonsin byggts i Sverige. När den sjönk i ett sjöslag 1676 omkom 800 människor och sedan 1981 har mer än 35 000 föremål bärgats från havets djup.

Mobergs utvandrarbygd och Amerikas Småland
En bok om Vilhelm Moberg och hans relation till den hembygd han delade med sina utvandrare på bägge sidor Atlanten: Smålands utvandrarbygd och Kristina och Karl-Oskars invandrarbygd kring sjön Ki-Chi-Saga, chippewaindianernas land som blev ”Minnesotas Småland”.

En biografi över Fridtjuv Berg
Fridtjuv Berg (1851–1916) är en av de verkligt stora profilerna i den svenska skolans historia. Som folkskollärare drev han lärarkårens yrkesfrågor. Han var läromedelsförfattare och tidningsman och han engagerade sig politiskt och blev liberal riksdagsman. I två perioder i början av 1900-talet var han ecklesiastikminister med ansvar för skolfrågor.

Konung Alexander – en svensk roman från 1300-talet
Den svenska 1300-talsromanen Konung Alexander finns bevarad i endast en handskrift från 1420-talet. Romanen är för svenska förhållanden en mycket omfattande text på ursprungligen bortemot 11 000 versrader, men den är ännu tämligen okänd.

Kyrkornas Lund
Under medeltiden fanns det 22 socknar med kyrkor och flera kloster i Lund – fler än i någon annan nordisk stad. En ny bok berättar om den kyrkliga arkitekturen som så starkt präglade den tidens Lund, och om arkitektoniska delar från kyrkorna som samlats in vid Kulturens arkeologiska undersökningar.