Gad Rausings pris till norsk kulturhistoriker

Foto: Camilla Kottum Elmar

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning 2023 tilldelas professor Helge Jordheim, Oslo, för hans innovativa och inflytelserika forskning på det kulturhistoriska fältet. Priset delas ut vid Kungl. Vitterhetsakademiens högtidssammankomst den 20 mars. Prissumman är 1,5 miljoner kronor.

Motiveringen lyder:
”Professor Helge Jordheim får Rausingpriset 2023 för innovativ och inflytelserik forskning på det kulturhistoriska fältet. Hans forskning kännetecknas av breda perspektiv, filologisk noggrannhet och teoretisk skärpa. Helge Jordheim har spelat en avgörande roll för utvecklingen och vitaliseringen av kulturhistoria. Detta gäller inte minst hans insatser rörande tid, tidsskalor och tidsrytmer. Hans forskning har även relevans för synen på människans roll i en värld hotad av klimatförändringar. Helge Jordheim är dessutom en starkt engagerad och orädd förespråkare för humaniora och dess betydelse i dagens och framtidens samhällen. Hans forskning har lett till teoretiska, metodologiska och empiriska resultat som är verkligt framstående och varaktigt betydelsefulla.”

– Vi moderna människor har lärt oss att tiden är likformig och kan mätas på samma sätt – i timmar, dagar, år – oavsett sammanhang. Den likformiga tiden kopplas ofta till framstegstanken, det vill säga idén att världen hela tiden blir bättre. Helge Jordheim har intresserat sig för andra sätt att förhålla sig till tid och talar ofta om ”tidslager” som styrs av olika rytmer. Hans forskning gör det möjligt att förstå historisk förändring på ett mer sofistikerat sätt, säger Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet och ordförande i nordiska Rausingkommittén som utser pristagarna.

– Priset är en oväntad och underbar uppmuntran för mig att fortsätta med humanistisk forskning som motiveras av nyfikenhet och de tvärvetenskapliga perspektiven. Min ambition är att koppla samman dåtid, nutid och framtid, till exempel hur dåtidens begrepp om natur, tid och politik kan bidra till att förstå nutidens kriser och dilemman. Jag känner tacksamhet att jag har fått möjlighet att bygga upp och leda en mängd starka och varaktiga forskargemenskaper som kan åstadkomma så mycket mer än en enskild forskare klarar, säger Helge Jordheim.

Gad Rausings pris för framstående humanistisk forskargärning är Kungl. Vitterhetsakademiens största pris. Priset instiftades 2002 av Gad Rausings tre barn – Kirsten, Finn och Jörn Rausing – till faderns minne. Priset delas årligen ut till en framstående nordisk forskare inom några humanistiska ämnesområden. Gad Rausing var hedersledamot i Vitterhetsakademien, filosofie doktor i arkeologi och mecenat inom arkeologi och kulturhistoria.

Tidigare mottagare av Gad Rausings pris
2022: professor Marie-Louise Nosch, Köpenhamns universitet
2021: professor Terttu Nevalainen, Helsingfors universitet
2020: professor Pirjo Markkola, Tammerfors universitet
2019: professor Lena Liepe, Linnéuniversitetet
2018: professor Mogens Trolle Larsen, Köpenhamn
2017: professor Sten Ebbessen, Köpenhamn
2016: professor Erik A. Nielsen, Köpenhamn
2015: professor Sverre Bagge, Bergen
2014: professor Minna Skafte Jensen, Köpenhamn
2013: professor Jan Terje Faarlund, Oslo
2012: professor Kirsten Blinkenberg Hastrup, Köpenhamn
2011: professor emeritus Åke Daun, Stockholm
2010: professor Vésteinn Ólason, Reykjavik
2009: professor Eva Österberg, Lund
2008: professor Simo Knuuttila, Helsingfors
2007: docenten, fil.dr Mogens Herman Hansen, Köpenhamn
2006: professor Heikki Räisänen, Helsingfors
2005: museuminspektör, fil.dr Jørgen Jensen
2004: professor emeritus Ulf Teleman, Lund

(2023-02-24)