En stor del av kulturarvet i Ukraina är hotat på grund av kriget, mycket är redan skadat eller förstört. Personal på sex svenska länsmuseer har samlat ihop pengar och köpt utrustning till Maidan-museet i Kiev som dokumenterar skadorna.

Förändringarna i klimatet ökar riskerna för kulturarvet genom översvämningar, stormar och bränder. Den ökande temperaturen och luftfuktigheten förvärrar problem med fukt och röta och sliter hårdare på kulturhistoriska byggnader, konstaterar Riksantikvarieämbetet i en ny rapport.

Myndigheten för kulturanalys presenterar för första gången statistik över museernas digitala samlingsarbete och digitala publika aktiviteter. Många har tagit in digitala arbetssätt i sina verksamheter, men det finns betydande skillnader mellan stora och små museer.

Just nu pågår inspelningar runt om i Sverige av den tio timmar långa TV-dokumentärserien Historien om Sverige som skildrar Sveriges historia från istiden till våra dagar. Det kommer även att bli svensk historia i en rad andra SVT-program under året.

Riksantikvarieämbetet har genomfört en större översyn av riksintresseanspråk för kulturmiljövården. Tydligare beskrivningar av riksintressena ska underlätta för fysisk planering och ny- och ombyggnation av bostäder.

Studier av spelbrickor funna i gravar östra Mellansverige visar att de uteslutande är gjorda i ben från nordkapare eller den närbesläktade grönlandsvalen. Det tyder på att en väl utvecklad jakt på vissa specifika valarter inleddes redan under 500-talet.

Etnografiska museet har tagit bort sin basutställning om upptäckts­resanden Sven Hedin. Detta uppmärksammas efter att den Hedins nazistkopplingar återigen hamnat i fokus i en ny bok, rapporterar SVT.

Hur har människor och samhällen anpassat sig till klimatförändringar under historien? Frågan undersöks i det tvärvetenskapliga nya forskningsprojektet ”Anpassning till klimatförändringar i norra Östersjöregionen cirka 1500–1900”.

En världsunik samling av tusentals historiska bilder från de första polarexpeditionerna blir tillgänglig för allmänheten. Tekniska museet släpper 3 601 bilder ur den tidigare privata Goldberg-samlingen, bland annat från Otto Nordenskjöld.

Att lämna människor i myrar och våtmark är en tradition som pågått i årtusenden i hela Europa – och enligt en ny arkeologisk studie har många mött en våldsam död. I studien av kvarlevor ingår över 40 individer från Sverige.

Det har varit långa diskussioner om det gamla barnbördshuset Hvita Korset i Älmhult skulle byggnadsminnesförklaras eller rivas. Byggnaden har väckt starka känslor – och nu rivs den, rapporterar SVT.

Efter halverade besökssiffror under 2020 och 2021 har landets museer nästan återhämtat sig. Samtidigt har den digitala boomen som pandemin förstärkte fortsatt.

Tryckta likpredikningar i Skoklosters slotts bibliotek ger viktiga kunskaper om livet i Europa under 1600- och 1700-talet. Nu ska de drygt tusen likpredikningarna i slottets boksamling digitaliseras och göras tillgängliga för forskning.

Genom att analysera gener från individer funna i arkeologiska lämningar tillsammans med DNA-data från i dag levande skandinaver har forskare lyckats påvisa intressanta samband mellan geografi, härkomst och genetiskt utbyte i Skandinavien från romartiden och framåt.

Nya rön om Karl XII:s död, DNA-analyser från massakern i Sandby borg och säsongspremiären för Det sitter i väggarna var de mest klickade nyheterna på Nättidningen Svensk Historia under 2022.

Riksantikvarieämbetet och Sveriges centralmuseer drar igång ett omfattande kompetensutvecklingsprojekt för att driva på museisektorns digitalisering. Med stöd av Europeiska socialfonden kommer 1 200 medarbetare genomgå utbildning.

Antalet skyddade och utpekade kulturmiljöer i Sverige ökar, visar en ny rapport från Myndigheten för kulturanalys. Det gäller såväl byggnadsminnen och kulturreservat som fornminnen.

Uppskjutna utställningar och stängda tisdagar. Regeringens slopande av fri entré tillsammans med det tuffa ekonomiska världsläget gör att Nationalmuseum drar åt svångremmen oväntat hårt, rapporterar TT.

Regeringen ger Riksantikvarieämbetet i uppdrag att ge förslag till hur identifiering och återbördande av samiska föremål och mänskliga kvarlevor kan underlättas.

1 500 år efter den våldsamma massakern på Sandby borg, där hundratals människor mördades i borgen på Öland, har nyligen de första DNA-analyserna gett flera nya svar, rapporterar SVT Nyheter.