Stora historiepriset till Christina Florin

Christina Florin, professor emerita i historia vid Stockholms universitet, tilldelas Stora historiepriset 2023. Priset, som är Sveriges största historiepris, delas ut på Sörmlands museum i Nyköping den 20 september.

Christina Florin, född 1938, räknas som en av pionjärerna inom svensk forskning gällande kvinnlig rösträtt och kvinnor och utbildning. Hon har också tillsammans med pedagogen Ulla Johansson  gjort en omfattande studie av de svenska läroverkens klass- och manlighetsfostran.

Florin har medverkat i ett flertal publikationer, bland annat som medredaktör för Kvinnor på gränsen till medborgarskap. Genus, politik och offentlighet 1800–1950 och Känslornas Revolution. Kärlek ilska och lycka på 1970-talet.

– Som de flesta historiker tror jag att det där med priser inte är något som är tänkt för mig. Det är något för historiekändisar som skriver i dagstidningar, deltar i debatter och kommer med nya teorier och böcker fyllda med fakta regelbundet. Så jag blev förstås överraskad och jätteglad över att komma i fråga denna gång, säger Christina Florin till Nättidningen Svensk Historia.

– Min långa karriär som historielärare i gymnasiet (innan jag disputerade och började forska på allvar) tror jag har bidragit till att jag skriver begripligt och åskådligt och gärna visar hur spännande det historiska skeendet kan te sig om man utgår från aktörernas perspektiv, fortsätter Florin.

Juryns motivering:
”Ända sedan sin disputation 1987 har Christina Florin varit drivande i genushistoriska frågor. Avhandlingen Kampen om katedern. Feminiserings- och professionaliseringsprocessen inom den svenska folkskolans lärarkår 1860–1906 var ett pionjärarbete, inte bara genom sin analys av kvinnliga lärares kamp för att hävda sig gentemot manliga kollegor utan också genom perspektivet på könsrelationer såsom varande samhällsrelationer. Kvinnors lågmälda men krävande arbete för rättvisa och jämställda villkor i politiken har sedan dess präglat Christina Florins forskning, där hon undersökt rösträttskvinnornas många brev, petitioner, humoristiska satirer och föredrag och kunnat visa att kvinnors politiska rösträtt var frukten av ett långvarigt och mödosamt arbete (Kvinnor får röst. Kön, känslor och politisk kultur (2006). Florins forskningsarbete har kommit att bilda grund för såväl TV-dramatiseringar som journalistiska framställningar av kvinnors kamp för rättfärdiga villkor.

Tillsammans med pedagogen Ulla Johansson studerade Christina Florin de manliga läroverken, ”Där de härliga lagrarna gro….” Kultur, klass och kön i de svenska läroverken 1850–1914 (1993). I boken framgår värdet av utbildning för de få män som fick ta del av den, och arbetet öppnade för efterföljande studier av män och manligheter. För Christina Florin är värdet av historisk kunskap och utbildning inte bara en teori. I sin mångåriga undervisning vid universiteten i Umeå och Stockholm och i den omfattande folkbildningsverksamhet som hon samtidigt bedrivit omsätts detta också i praktisk handling. Med humor, värme och satirisk udd har Christina Florin spridit sin kunskap till en bred allmänhet. 2023 års Stora Historiepris utdelas därmed till en folkbildare av rang.”

Stora historiepriset är Sveriges största historiepris. Det delas ut av Sörmlands museum och Nyköpings kommuns kultur- och fritidsnämnd till ”historiker eller annan, som – utan att göra avkall på fackmässig korrekthet – lyckats föra ut historiska kunskaper och forskningsresultat i en vidare krets så att intresset för ämnet ökat.” Prissumman är 100 000 kronor.

Juryn består av ordföranden Karin Hassan Jansson, docent och lektor i historia vid Uppsala universitet; Maria Sjöberg, professor i historia vid Göteborgs universitet; Ida Östenberg, professor i antikens kultur och samhällsliv vid Göteborgs universitet samt forskare vid Kungliga Vitterhetsakademien; Linda Andersson Burnett, forskare och Wallenberg Academy Fellow vid institutionen för idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet; Svante Norrhem, docent och lektor i historia vid Lunds universitet.

Tidigare pristagare:
2022: Sven-Eric Liedman
2021: Eva Bonde
2020: Gunnar Broberg
2019: Annika Sandén
2018: Ida Östenberg
2017: Ronny Ambjörnsson
2016: Fredric Bedoire
2015: Heléne Lööw
2014: Maria Sjöberg
2013: Jonathan Lindström
2012: Elisabeth Mansén
2011: Svante Norrhem
2010: Yvonne Hirdman
2009: Bo Eriksson
2008: Eva Österberg
2007: Max Engman
2006: Marie-Christine Skuncke
2005: Anders Björnsson
2004: Maja Hagerman
2003: Gunnar Wetterberg
2002: Cecilia Björk och Laila Reppen
2001: Dick Harrison
2000: Mats G Larsson
1999: Arne Jarrick
1998: Karin Johannisson
1997: Michael Nordberg
1996: Hans Furuhagen
1995: Hans Villius och Olle Häger
1994: Aleksander Loit

(2023-05-04)