Värden att värna skildrar hur olika aktörer i Sverige, Finland, Norge och Danmark förberedde sig inför risken att dras in i andra världskriget, och hur de sedan agerade för att skydda samlingar, byggnader och platser som var kulturellt och historiskt betydelsefulla.

Väckelsens hus – missionshus, kapell och kyrkor – utgör synliga bevis på de rörelser som växte fram under 1800-talets senare del och i början av 1900-talet. Resultat av ideellt engagemang och hårt arbete av tusentals kvinnor och män, fyllda av en längtan att nå ut med evangeliet – det glada budskapet. En del är i bruk, andra verkar övergivna och många har fått nya användningsområden.

I stormaktens mitt, omgärdat av tusentals svårnavigerade öar, skär och lömska undervattensgrynnor låg Stockholm. I Stormaktsskärgård berättas hur staten omformade farlederna och skapade förutsättningar för handelssjöfarten att röra sig bland skären – en landskapshistoria i gränslandet mellan stormakten och det öppna havet.

En värmländsk litteraturhistoria handlar om hur Värmland gestaltats och skrivits fram litterärt. Den undersöker hur litteraturen skapat våra föreställningar om landskapet och dess inbyggare.

Sverige blev en slavnation när den karibiska ön S:t Barthélemy togs i besittning 1785. Slavar och så kallade fria svarta var i majoritet ända till det svenska slaveriet avskaffades 1847. Boken Svarta S:t Barthélemy skildrar för första gången denna svarta befolknings hårda levnadsvillkor.

Oscar Ellqvist var aktiv fotograf i Stockholm från 1893 till 1926. Han var en av pionjärerna inom svensk reportagefotografi som han började med redan på 1890-talet. På Stockholmsutställningen 1897 blev Ellqvist prisbelönad för sina momentbilder.

Nationalmuseum har givit ut en ny bok om sin samling av miniatyrmåleri. Boken är skriven av Magnus Olausson som har arbetat med samlingen i mer än 30 år. Det är den första mer omfattande texten på svenska om miniatyrmåleriet som konstart.

Sommaren 1767 påbörjade orientalisten Jacob Jonas Björnståhl en resa som förde honom till Frankrike, Schweiz, Italien, Tyskland, Holland och England innan han sjövägen tog sig till Konstantinopel och så småningom Grekland. Hans resebrev publicerades i svenska tidiningar och så småningom i en postum bokutgåva i sex volymer.

Historien om Erik XIV rymmer prakt och makt, ungdomlig iver och eftertankens kranka blekhet. Den är fylld av framtidsvisioner och undergång, kärlek och hat, trofasthet och svek. I den här biografin försöker Katarina Harrison Lindbergh ge en mer rättvisande bild av Erik XIV, som ofta framställts som den galne och grymme kungen i svensk historia.

Inger Estham ägnade många år av forskning kring de medeltida kyrkliga broderier som tillskrevs Albrict pärlstickare. Hon försökte komma textiliernas datering och ursprung närmare genom att söka svar i broderierna, dess beställare och brukare. Arbetet slutfördes av Mari-Louise Franzén i denna bok som bjuder på ett rikt bildmaterial av den medeltida skatt av kyrkliga broderier som finns i Sverige.

Boken Berättelser om livet i Ny Kongelf bygger på Kungälvs rådstuguprotokoll från 1615–1648 då staden låg på Fästningsholmen. Rådstuga hölls varje vecka och där behandlades stort som smått, från kungliga förordningar till vem som hade varit i slagsmål med vem, hade någon fött barn i lönndom, vad skulle ölet kosta. Protokollen kan ses som en dagbok över det dagliga livet i det stridbara gränsområdet mellan Norge och Sverige.

Vad hände i byarna då ”timmerfronten” nådde norra Jämtland vid 1800-talets mitt? Hur påverkades människorna när deras agrara samhällsstruktur utmanades av industrialismens krafter? I När tiden byttes ut granskas handeln med skog och egendomar i åtta byar 1850–1906. Med transaktionerna som fond belyses också lokalpolitiska konsekvenser av skogsnäringens hastiga expansion.

Under de senaste 40 åren har postmodernismen hunnit både etableras som en källa till omfattande konstnärlig kreativitet och stagnera i formalism. Postmodernismen i Stockholm är en av de första böcker på svenska som beskriver den ism som under en relativt kort tidsperiod bröt mot modernismens formspråk och krav på funktionalitet genom att bejaka individualismen, historicismen och de fria associationerna.

Drabanterna var en fruktad livvaktsstyrka om tvåhundra man som alltid befann sig i kungens närhet, såväl på som utanför slagfältet. Under Karl XII:s personliga befäl var drabantkåren ett självständigt beridet elitförband, särskilt utvalda för sin tapperhet. Kungens män. Karl XII:s drabantkår ger en omfattande inblick i kårens korta men dramatiska historia.

I Wilhelms dagbok hamnar vi mitt i en västgötsk vardag på 1850-talet. Dagboksförfattaren Wilhelm Robsahm föddes 1819 och hans berättelser utspelar sig i Skaratrakten. De handlar om jakt och fiske, om arbete och fritid, om natur och kultur och inte minst om de kontakter som dessa aktiviteter skapade.

Elisabet Wisén-Jobs hade en central plats i konstnärs­familjen Jobs i Västanvik i Leksand. Hennes döttrar Lisbet och Gocken blev berömda för sina blommor på keramik och textil. Vad många däremot inte vet är att Elisabet Jobs själv var en blomsterkonstnär i rika mått. Hon målade med nål och tråd och blev omtalad för sina rika broderier.

Utvecklingen inom museernas värld, kulturarvsvården och kulturpolitiken har under de senaste femtio åren varit dramatisk. I denna skildring berättar en mångårig museiman om sina erfarenheter som deltagare i detta skeende, alltsedan det offentliga under tiden kring 1970 klev in och tog ett påtagligt ansvar för kulturpolitiken.

”Det går en åska genom tidevarvet” skrev Carl Jonas Love Almqvist år 1842. Åskan var den folkliga vreden mot överhetens förtryck och hårda motstånd mot rösträtt, fackliga krav, politisk frihet och rättvisa. Denna folkliga vrede skildrar Bunny Ragnerstam i sin krönika om de år som traditionellt beskrivs som ett stillsamt skede i svensk historia.

Perioden 1920-1950 innebar en intensiv utveckling av de svenska läroverken. Skolans demokratisering, privatläroverkens ställning och flickors tillgång till högre utbildning debatterades och omprövades. Diskussionen rörde inte heller bara skolans organisation utan också hur undervisningen kunde göras mer elevcentrerad och progressiv.

Stockholm har varit både huvudstad och hamnstad sedan århundraden. Myllret av människor, trängsel, dofter och många språk vid stadens kajer definierade 1800-talets stad. Livets nödtorft liksom lyx upprätthölls till inte ringa del av grosshandlare, av vilka de flesta också var redare med egna fartyg. Flera grosshandlare blev kändisar i dåtidens kulturella Stockholm och umgicks i hovets och societetens kretsar.