Drömmarnas tid berättar om en av det moderna Sveriges skapare: Axel Johnson, sadelmakarson och bodbiträde från Jönköping. När han dog 1910 var han miljardär och hade lagt grunden till det som i dag är investmentbolaget Nordstjernan och Axel Johnsongruppen,

I andra delen av Union eller undergång fortsätter Rasmus Glenthøj och Morten Nordhagen Ottosen sin skildring av skandinavismens uppgång och fall. Under andra halvan av 1800-talet fanns långt gångna planer på hur man skulle lyckas ena Skandinavien. Del två av handlar om hur de sista chanserna gick i stöpet.

Den fascinerande berättelsen om det moderna vikingaskeppet Ormen Friske är i dag bortglömd av de flesta. Sommaren 1950 satte en grupp unga frisksportare segel för att besöka det Europa som så nyligen härjats av kriget. När de lämnade Sverige hyllades de, men när resan inte gick enligt planerna blev det tyst. Skeppets öde blev en besvärande faktor i det spända läge som rådde under kalla kriget.

Hur kunde en amerikansk superhjälte i blå trikåer, som har anklagats för både rasism och sexism, bli en svensk nationalhjälte? På 1970-talet lät det svenska redaktionsrådet Fantomen ägna sig åt allt från kolonial befrielsekamp till jämställdhet och till att öppna ett Konsum i djungeln. Och mitt i alltihop var Fantomen förstås en närvarande pappa.

Anna Christina ”Cajsa” Warg arbetade som husföreståndarinna i det Klinckowströmska hushållet i Stockholm. Hon utkom med sin kokbok Hjelpreda i hushållningen för unga fruentimber år 1755 på egen bekostnad. Varför blev den så framgångsrik och än i dag är vittbekant medan övriga kokböcker från 1700-talet inte lyckades och sedermera föll i glömska?

Alla som släktforskar vet att kyrkbokens magra notiser väcker fler frågor än de ger svar. Det är så mycket mer vi vill veta – om hur släktingar bodde, arbetade och reste, vad de åt, var på den sociala skalan de stod, vilken skolgång de kan ha haft eller vilka politiska rättigheter de åtnjöt. Denna bok tar vid där längderna slutar och försöker besvara denna typ av frågor, som för oss närmare våra anfäders och anmödrars liv.

Titanic är i dag världens mest kända fartyg. I Svenskarna på Titanic får vi följa den fascinerande berättelsen om det mytomspunna fartyget och ta del av svenskarnas öden. Boken innehåller biografier över de 123 svenskarna ombord, inklusive de 34 som räddades.

Varför skapades runinskrifter i vissa samhällen för offentliga sammanhang medan runor på andra platser förblev mestadels privata och fördolda, rentav hemliga? Det är en fråga som nordiska forskare ställer i en ny bok om runbruk på Öland, Gotland och Bornholm från 1000-talet och framåt.

Jacquette Gyldenstolpe föddes 1797 med guldsked i mun och bars till dopet av ingen mindre än Gustav IV Adolf. Hon levde ett liv som andra bara kunde drömma om, men när prins Oscar fick ögonen på henne blev det startskottet till ett händelseförlopp som för alltid kom att förändra Jacquettes och hennes familjs liv,

I juni 1522 seglade ett antal inhyrda fartyg från Lübeck in i Slätbaken i Östergötland. Deras ankomst blev startskottet för den statliga svenska örlogsflottan. Boken Sjömakt och sjöfolk följer den svenska flottans utveckling över seklerna ­– en berättelse om fartyg och besättningar i krig och i fred. Här skildras såväl klassiska sjöslag som konvojer, transporter och patrulleringar.

Christopher Günther började sin boktryckarbana i Kalmar 1626. År 1635 flyttades tryckeriet över till Linköping, som därmed fick sin första boktryckare, där Günther fortsatte fram till sin död 1654. Boken är en kommenterad bibliografi över de i dag 183 kända Günthertrycken från Linköping, uppdelad i en inledande textdel och en avslutande katalogdel.

Till våra mest gåtfulla fornlämningar hör labyrinterna, eller trojeborgarna som de sedan gammalt kallats. Det finns omkring 600 labyrinter i Norden och norra Ryssland, ungefär hälften ligger i Sverige. De stenlagda figurerna är särskilt vanliga längs kusterna

År 1970 vann en okänd 52-årig städerska Rabén & Sjögrens stora romantävling med Rapport från en skurhink, en dagbok från en hård låglönevardag. Över en natt blev fembarnsmamman Maja Ekelöf från Karlskoga en rikskändis och del av Sveriges politiskt engagerade kulturetablissemang.

Statsminister Tage Erlander regerade Sverige under 1950-talets rekordår. Framtidsoptimismen var stark när svenska folket åkte på tältsemestrar och charterresor och många skaffade bil. I Stockholm byggdes flera nya förorter och dessutom tunnelbana. Vi minns 50-talet – en nostalgitripp fortsätter serien med återblickar på Sveriges kultur och samhälle.

För över 50 år sedan grundade Leif Ericsson tillsammans med några vänner det som sedan skulle bli Ordfront. Det blev startskottet för ett livslångt arbete för mänskliga rättigheter och solidaritet. I Leif Ericssons självbiografiska berättelse blir Ordfront utgångspunkten för en alternativ, svensk historiebeskrivning.

Under de första decennierna av 1900-talet byggdes alla stora broar i centrala Stockholm. Behov av bättre kommunikationer drev utvecklingen och nya material och ny teknik gjorde den möjlig. Ingenjörer med kunskap och visioner förverkligade de stora byggnadsverken.

Svenska historieböcker är ofta genusomedvetna. Den genushistoria som har skrivits bortser dessutom ofta från andra maktförhållanden som påverkat människors liv och samhället i stort. Den här boken är en genushistoria som handlar om kvinnor och män och om maktrelationerna mellan dem – men också om alla andra: etniska, sexuella, kroppsliga och många andra Andra.

1980-talet inleddes med mycket spända relationer mellan USA och Sovjetunionen, nådde en vändpunkt vid mitten av årtiondet då Michail Gorbatjov slog in på en ny politisk väg och avslutades den dramatiska hösten 1989 då det kommunistiska östblocket upplöstes. Det kalla kriget tog slut. Boken fångar också in musiken, modet, frisyrerna, maten, sporten och populärkulturen.

Köpmansfursten Herman Petersen var en av de förmögna handelsmän under 1700-talet som kallades skeppsbroadeln. De flyttade in i den gamla maktens stadspalats och uppförde praktfulla herresäten på landsbygden. Arvet efter Petersen består av säteriet Erstavik och Petersenska huset i Gamla stan i Stockholm samt av välbevarade agrara miljöer.

Vasastan – en urban hembygd undersöker vad som utmärker stadsdelen Vasastan i centrala Stockholm med hjälp av historiska texter, skönlitterära gestaltningar och personliga minnen. Berättelserna är skrivna av personer med olika anknytning till stadsdelen runt millennieskiftet.